Som man känner sig själv känner man andra
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter att ha läst ett debattinlägg av Torbjörn Lidberg, publicerad i NSD under julhelgen, blev rubriken ovan min första reflektion.
Torbjörn hänvisar till Bodens kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december och den debatt som uppstod i samband med att ärendet "Godkännande av att stiftelsen Bodenbo bildar två dotterbolag" avhandlades.
I sitt inlägg skriver Torbjörn att "det blev en hård debatt med en del underliga turer". Jag kan hålla med om det, men konstaterar att de underligaste turerna svarade bland annat Torbjörn själv för.
När alliansens företrädare försökte debattera ärendet "Godkännande av att stiftelsen Bodenbo bildar två dotterbolag" ville Torbjörn hela tiden låta påskina att det egentligen handlade om utförsäljning av kommunens äldreboenden till "privata vinstintressen".
När alliansens företrädare påtalade att det inte fanns anledning att debattera en försäljning av kommunens äldreboenden eftersom det för närvarande inte finns ett sådant ärende på bordet, anklagade Torbjörn alliansen för mörkläggning och för att inte vilja ikläda sig det övergripande ansvaret för de gamlas boende.
När alliansens företrädare hänvisade till att "när och om frågan om en försäljning av aktuella fastigheter blir aktuell kommer det att presenteras för fullmäktige i god ordning", anklagades alliansen för att ljuga och för att slarva med hanteringen av den demokratiska processen.
Det är här rubriken gör sig gällande.
Efter att ha lyssnat till Torbjörn Lidbergs anföranden från fullmäktigesalens talarstol under ett helt år slog det mig till slut att förmågan att mörklägga sina egentliga avsikter genom att locka med något annat kanske är ett basämne i den socialdemokratiska politikerskolan.
Det kallas Maskirovka och är en rysk term för metoder som syftar till att vilseleda en motståndare i händelse av en konflikt. Det måste vara så eftersom det verkar vara så naturligt för Torbjörn att man mörkar och ljuger i politiken att han omedelbart och självklart misstänker sina motståndare för att göra detsamma.
Det förefaller som om Torbjörn Lidberg aldrig har slagits av tanken att det kan vara så enkelt som att det som sägs och skrivs från "den andra sidan" faktiskt också är sant och att det inte finns någon dold agenda.
Min förhoppning så här i juletid är att Torbjörn fortsättningsvis lyssnar bättre, lägger band på sin misstänksamhet och visar alliansens företrädare samma respekt som han kräver för sin och sina partivänners del.