Sent har miljöpartiets Erik Söderlund kommit på att han vill debattera ansvarskommittens förslag till nya stora regioner.
Sent för att landstinget tog både debatt och beslut i frågan vid fullmäktiges sammanträde den 18 september. Men då var Söderlund inte ens närvarande trots att han där är ordinarie ledamot.
Han prioriterade säkert något av miljöpartiets kommunala uppdrag
i Kalix där hans parti tappade både 13 mandat och makten till sossarna i valet 2006.
"Upp till kamp mot makthungriga politruker i de borgerliga partikanslierna och deras lokala megafoner", skriver Söderlund i NSD den 25 september. En debattnivå som inte ens Kent Ögren s, brukar sänka sig till.
I sakfrågan tillför Söderlund inte någonting alls förutom att "han känner starkt för en större region" som han tycker ska bestå av "halva Sverige och de fyra nordligaste länen", men erkänner också att "visst blir då avstånden ett problem".
Sanningen är att ansvarskommittens slutbetänkande inte är någon bra utredning. Analysen är varken omfattande eller övertygande.
Kommitten har inte löst sin viktigaste uppgift, nämligen att utreda och analysera hälso- och sjukvårdens framtida organisation och huvudmannaskap. Man föreslår att ett antal framtida regionkommuner ska få detta ansvar.
Några vägande skäl varför inte staten eller kommunerna ska få ta ett större ansvar förs inte fram. Hur samarbete mellan en regionkommun och ett stort antal "vanliga" kommuner ska fungera i praktiken redovisas inte alls.
Kommitten har bestämt sig för att hälso- och sjukvården bör bedrivas som i dag, men att landstingen är för små, varför de måste bli större och färre.
En fråga som bör intressera skattebetalarna är hur verksamhet ska finansieras. Regionerna föreslås få egen fri beskattningsrätt, där inkomsterna ska täcka mycket mer än vad som i dag gäller för landstingen.
Ska staten finansiera den verksamheten vad gäller skattetryckets totala nivå eller tryckets fördelning över landet. En sådan finansiering medför naturligtvis stora oklarheter för det politiska ansvaret.
Regionkommuner blir som ett slags förstorade landsting. Men vad har kriterierna för en god sjukvård med kriterier för en bra kollektivtrafik, vägplanering, jämställdhet, forskning att göra?
Och fort ska det nu gå! Att låta medborgarna säga sin mening i val det finns ingen tid för.
Ansvarskommittens förslag saknar folklig förankring. Norrlands fyra län är djupt oeniga. Dagens Nyheters sammanställning de 24 september visar mycket tydligt att samtliga län och landsting är djupt oeniga.
Ansvarskommittens utredning har sådana brister och väcker så många frågor att dess förslag inte bör genomföras.
Regeringen bör tillsätta en särskild utredning om hälso- och sjukvårdens framtid. Vad bör vara statligt, hur mycket bör vara kommunalt, hur mycket privat och vad som finns därutöver.
Erik Sö derlund mp stödjer fullt ut den socialdemokratiska landstingsledningen på länsnivå medan han i Kalix är i fullt krig med de sossar som där tog makten från miljöpartiet 2006. Det var säkert därför han "inte kunde" delta i landstingets debatt och beslut i regionfrågan den 18 september.
"Politiken är brutal och slår skoningslöst mot enskilda i län och landsting", för att låna ett citat av landstingsrådet Kent Ögren.