DEBATT: Svenska vården har ett gott internationellt renommé

Vad vet vi egentligen om äldreomsorgens kvalitet och resultat? Vad får vi för de skattepengar som går till äldreomsorgen? Att döma av de många utländska besök som kommer till Sverige för att studera svensk äldreomsorg, kan man dra slutsatsen att den svenska vården och omsorgen om äldre har ett gott internationellt renommé. Men hur står egentligen svensk äldreomsorg i förhållande till våra egna ambitioner och förväntningar? Det uppriktiga svaret på dessa frågor är att vi inte vet det. Skälet är enkelt - det görs idag inga systematiska kvalitetsundersökningar av svensk äldreomsorg på riksnivå. Men det ska bli ändring på det. Att utveckla äldreomsorgen blir det stora sociala reformområdet under de kommande åren. Vi socialdemokrater kommer att verka för att de samlade resurserna till vården och omsorgen om äldre ska öka med successivt 10 miljarder under de kommande tio åren. I ett första steg har regeringen nu avsatt 1,7 miljarder kronor årligen för att bygga ut hemsjukvården för de mest sjuka äldre, höja kvaliteten inom demensvården, stimulera byggandet av fler platser i särskilda boenden och genomföra insatser för att förebygga fallolyckor och ohälsa för äldre. När dessa stora insatser genomförs är det samtidigt viktigt att vi bildar oss en klar bild av kvaliteten inom svensk äldreomsorg. Det handlar inte minst om att veta vad de äldre, som själva har erfarenheter av svensk äldreomsorg, har för uppfattningar och upplevelser. Regeringen har redan tagit en rad initiativ för att förbättra kunskapen om hur äldreomsorgen fungerar. Bättre statistik är en sådan åtgärd. Från och med i år samlas individbaserad statistik om äldre- och handikappsomsorgen, istället för mängdbaserad. Dessutom har socialstyrelsen nu inlett ett arbete med att utveckla ett kvalitetsregister för äldreomsorgen. Men det är också viktigt med den enskilde brukarens röst när man mäter kvalitet. Därför vill vi nu gå vidare och genomföra regelbundna nationella brukarundersökningar. Sammantaget kommer dessa initiativ att ge oss goda möjligheter att följa upp, jämföra och fatta beslut om hur äldreomsorgen kan förbättras. Syftet med brukarundersökningar är att få en mångsidig bild av de äldres upplevelser, faktiska erfarenheter och synpunkter på kvalitet och tillgänglighet inom äldreomsorgen. Undersökningarna ska genomföras på ett sådant sätt att resultaten ska vara möjliga att jämföra över tid, mellan olika kommuner och mellan kvinnor och män. Det ska även vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika socioekonomiska grupper, etniska grupper och nationella minoriteter. Socialstyrelsen får nu årligen fem miljoner kronor för att ansvara för genomförandet av nationella brukarundersökningar. Undersökningarna ska göras årligen. Det är viktigt att även de äldsta och sjukaste är representerade i undersökningen. Därför kommer det i många fall vara nödvändigt att göra personliga intervjuer med brukaren, eller att fråga någon anhörig. För att få en klar uppfattning om äldre människors tillgång till och behov av vård och omsorg ska även äldre som inte brukar äldreomsorgens service och tjänster att ingå i undersökningen. Brukarundersökningarna ska utformas i samråd med pensionärsorganisationer och anhörigorganisationer. Den första nationella undersökningen ska genomföras under nästa år. Vi socialdemokrater har högt ställda mål med svensk äldreomsorg - Sverige ska bli världens bästa att åldras i. Jag är övertygad om att brukarundersökningarna, som ska ge oss en klar och mångsidig bild av vad äldre män och kvinnor anser om svensk äldreomsorg, kommer att vara ett viktigt verktyg i att förverkliga detta mål. <NamnUPortr>Ylva Johansson, s </NamnUPortr><Presentation>Vård- och äldreomsorgsminister</Presentation>

Debatt: Svenska vården har ett gott internationellt renommé