DEBATT: Sverige har möjligheter att möta klimathotet

De flesta inser i dag det allvarliga i klimathotet. Men många tycker att frågan är för stor och för svår och försöker därför helt enkelt låta bli att tänka på problemet. Lösningarna är framförallt politiska. Det är väldigt bra om den enskilda individen försöker bättra sig, men det är framförallt politikernas ansvar att använda lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen. I valrörelsen i fjol sade Fredrik Reinfeldt att klimatfrågan inte är en prioriterad fråga. I dag kan ingen säga så längre. Efter FN-rapporten 2 februari, förklarade statsministern i stället att "mest måste göras i andra länder" och nämnde USA, Brasilien och Afrika som exempel. Samtidigt sa USA:s energiminister att "bidragen från oss är små om du ser på hela världen sammantagen". Det är ynkligt att skylla ifrån sig på det sättet för USA, som står för nästan en fjärdedel av världens utsläpp av klimatgaser. Det är ynkligt för Sverige som har tre gånger större utsläpp per person än Brasilien och ännu mer jämfört med fattiga länder i Afrika. Det är de rika länderna som har skapat problemet och det är de rika länderna som har pengar och teknik för att lösa det. 4 Vi kan utveckla snålare bilar. Det gör Toyota och Volkswagen, men inte Saab och Volvo, bland annat för att svenska förmånsbilsregler gynnar stora törstiga bilar. 4 Vi kan utveckla alternativa bränslen, och där har mycket hänt i Sverige både när det gäller etanol och biogas, till stor del tack vare Miljöpartiet. Vi behöver också skynda på utvecklingen av alternativ till diesel. 4 Vi kan ersätta fossil kraft och värme med vindkraft, solvärme och biobränslen. Det fungerar i stor skala och byggs ut i rasande takt. I Tyskland producerade vindkraften förra året över 30 TWh, motsvarande åtta Barsebäcksreaktorer. I Sverige var det bara en TWh. Sverige är däremot världsledande på biobränslen, mycket tack vare att det gynnats av en koldioxidskatt. Men det eldas fortfarande mängder av kol på Skellefteå Kraft, Eon i Norrköping och Tekniska verkan i Linköping; torv i Skellefteå och Växjö Energi AB och olja i Norrköping, Linköping, Jönköping Energi och Växjö. Detta på grund av kryphål i koldioxidskatten. Kina är helt dominerande när det gäller solvärme, som dock växer snabbt i många länder. 4 I Norrbotten är både LKAB och SSAB storanvändare av kol. Forskningen visar att industrin kan effektivisera sin energianvändning kraftigt. 4 Vi kan satsa på järnväg och kollektivtrafik. Men regeringen vill tvärtom ta pengar från järnväg och ge till mer vägbyggen. 4 Det går i dag att bygga hus som är så väl isolerade, och väl byggda, att de inte kräver något egentligt uppvärmningssystem. Det går också att isolera de redan befintliga husen bättre. 4 Vi kan se till att större del av jordbruket är ekologiskt. Där slipper vi handelsgödsel som både ger ifrån sig klimatgaser och som bidrar till övergödningen. 4 Den snabba ökningen av lastbilstrafik kan bromsas upp och vändas neråt. För många varor transporteras onödigt långt och med lastbil i stället för båt eller tåg. Det behövs ingen särskild ny teknik. Det som behövs är vilja och envishet. Politiken måste i större utsträckning våga gynna och stödja det som är bra ur klimatsynpunkt och missgynna skadliga utsläpp. Vi måste sluta gnälla om bensinskatterna. Det är möjligt att vi kommer att få ställa om livsstil en smula för att få ner utsläppen. Men det är ingenting mot den omställning av livsstil som krävs om vi inte gör något alls. Kostnaderna om vi inte gör något åt klimatförändringen är, enligt en stor brittisk regeringsrapport, i storleksordning som kostnaderna för ett nytt världskrig. <NamnUPortr>Peter Eriksson </NamnUPortr><Presentation>Språkrör miljöpartiet de gröna</Presentation>

Debatt: Sverige har möjligheter att möta klimathotet