Vi har i Sverige för länge sedan anpassat vårt försvar till Nato-standard, men ingen tycks våga ta diskussionen om huruvida vi ska ansöka om medlemskap i Nato eller inte, samt att även göra värnplikten frivillig för att därmed få bättre kompetens baserad på den fria viljan i stället för tvång inför framtiden.
Jag är övertygad om att det krävs att man vågar riskera att göra fel och utsättas för kritik för att göra vad rätt är om än synsättet om vad som är rätt skiljer sig åt från person till person, från ett land till ett annat.
Vi får aldrig blunda för vi har alla ett ansvar då makthavare förtrycker sitt folk, då terror och våldtäkt är vardag, där folkmord står på agendan som något naturligt.
Detta om än det sker i länder bortom vår horisont för världen av i dag är nära. Ord utan handling kan aldrig leda till exempelvis demokrati och är sannerligen inte att betrakta som solidaritet.
Vi måste ha modet att möta morgondagen, vi måste ha viljan och kraften att arbeta över gränserna. Det kan komma att ställas stora krav på oss alla men inte minst på politiker i framtiden som vi inte riktigt kan greppa och så även förstå i dag.
Det krävs stora portioner mod och kreativitet för att möta det okända. Det krävs tro på det goda inom dig själv och andra för att finna de rätta lösningarna i tiden, för att förändra och jag är övertygad om att det gör vi bäst tillsammans.
Hur kan vi i Sverige vara utanför en solidaritet där människor försöker hjälpa varandra över alla gränser? Det gäller inte minst fredssamordnande insatser, katastrofhjälp, enade krafter mot terroristbekämpning, brottsbekämpning vare sig det gäller förebyggande åtgärder eller direkta insatser.
Hur kan vi för evigt hävda vår neutralitet, vår till synes suveränitet då världen förändras och med det dess förutsättningar som i sin tur leder till att vi människor i vår tur förändras.
Är det inte dags att på allvar ställa oss frågan: Sverige för framtiden i EU och Nato?
Tids nog kommer kanske mänskligheten att inse att ingen av oss har råd med exempelvis religionskrig utan vi kanske ställs inför en mer renodlad kamp för överlevnad.
Klimatförändringarna kanske gör så vissa länder dränks av vatten medan andra inget vatten alls får. Öknar som breder ut sig och allt sammantaget i sin tur leder till inte bara miljoner klimatflyktingar utan hem. Men så även ökade behov av mark,arealer för odling av gröda menad för mat.
Aktivt samarbete över gränserna inom både EU och Nato gör att även Sverige medverkar till problemlösning inte minst inom miljö respektive klimatområdet som definitivt inte bryr sig om några gränser.
Vi har alla ett globalt ansvar att hjälpas åt i arbetet för fred, utveckling och demokrati i världen vilket i slutänden gagnar oss alla.
Det är precis som Anders Karlsson och Bertil Kantola skriver, "Sveriges regering måste välja väg för försvarsmakten efter ett decennium av experimenterande och hoppande från tunna till tunna".
Men det handlar som jag ser det inte om att upprusta utan snarare om ett samarbete över alla gränser för utveckling och fred i världen.