Den mest omfattande svenska studien har genomförts på uppdrag av Kommitten mot barnmisshandel (SOU 2001:72). I studien uppskattas att tio procent av alla barn i Sverige någon gång sett pappa slå mamma och att fem procent gör det ofta.
I Rädda Barnens (2006) rapport "Hur många vuxna tror på en unge egentligen? En undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten" så uppger tolv procent
av de 1 761 svarande 18-åringarna att de någon gång under sin uppväxt sett pappa/styvpappa slå mamma/styvmamma.
Vissa forskare drar slutsatsen att våldet i hemmet är betydligt skadligare att uppleva än att exempelvis bevittna våld i det offentliga rummet.
Det är psykologiskt svårare för barn att bevittna våld som är rumsligt nära och som kan betyda att barnet och dess vårdnadshavare utsätts för fara. Barn som bevittnar våld i hemmet är också en tydlig riskgrupp för att utsättas för annat våld.
Denna grupp barn har 15 gånger större risk för att bli utsatta för fysisk misshandel (SOU 2001:72:300).
Det finns olika typer av verksamheter i Sverige där barn som bevittnat våld kan få hjälp. Vi vet att dessa verksamheter är få och att barns rätt till stöd och behandling inte alltid fungerar i praktiken.
Det finns också ett stort mörkertal av barn som bevittnar våld i hemmet som aldrig kommer i kontakt med någon av dessa verksamheter som myndigheter bedriver.
Många kvinnor som utsätts för våld i hemmet söker hjälp hos någon ideell kvinnojour. I många fall har kvinnorna med sig sina barn.
Kvinnojouren Iris i Luleå har sedan cirka ett år tillbaka en projektanställd vars främsta arbetsuppgift är att: erbjuda stöd samtal och annan stödjande verksamhet till barnen som bor på kvinnojouren, vara ett stöd till deras mammor för att till exempel få en fungerande vardag för dem samt aktivera dem på olika sätt, till exempel genom utomhusaktiviteter, biobesök och läxläsning.
Utåtriktat arbete, såsom utbildning och information om mäns våld mot kvinnor, samt information om hur barn påverkas av att uppleva våld i sin familj ingår, samt att arbeta för samverkan mellan olika instanser i kommunen gällande barn som upplevt våld.
Under det år som gått har man funnit att denna verksamhet fyller en mycket viktig funktion för barn som bevittnat våld.
Regeringen har beslutat att anslå 109 miljoner under 2007 och 2008, för att förstärka och kvalitetsutveckla kvinnojourverksamheten i landets kommuner. Länsstyrelsen i Norrbotten har fått 2 994 000 kronor för vardera året.
Ett av regeringens tre mål för satsningen är att socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld ska förbättras och kvalitetsutvecklas. Kommunernas arbete ska bli mer målinriktat, strukturerat och samordnat. En av de sju målgrupperna är barn som bevittnar våld.
Samtliga Norrbottenskommuner har nu möjlighet att söka utvecklingsmedlen. Medlen är avsedda att förstärka och kvalitetssäkra kvinnojoursverksamheterna i såväl kommunal som ideell drift och stimulera nya frivilligorganisationer att starta verksamheter där sådan inte finns.
Vi uppmanar nu kommunerna i Norrbotten att ansöka medel för att utveckla verksamheter för barn som bevittnar våld i hemmet. Låt barnets behov och barnets egna berättelser och upplevelser stå i centrum.
för Rädda Barnen i Norrbotten