DEBATT: Ta klimathotet på allvar

Den globala uppvärmningen är inte längre bara ett hot, utan krass verklighet. Elva av de tolv senaste åren har varit de varmaste sedan 1850. Det innebär att världens isar och glaciärer smälter snabbare än tidigare, att havsvattnet stiger till nya rekordnivåer och att temperaturen växlar mer dramatiskt. Dessa och andra alarmerande uppgifter står att finna i den nya FN-rapporten "Climate Change 2007". Klimatfrågan har, efter att ha tystats ned under flera år, seglat upp som en stor internationell fråga. Till och med USA:s president, George W Bush, tar numera ordet klimatförändringar i sin mun. Fler och fler inser att klimatet är en ödesfråga och ett hot som måste tas på samma allvar som väpnade konflikter, underutveckling och brist på mänskliga rättigheter. FN hör till de viktigaste aktörerna på området. Den första globala miljökonferensen hölls i Stockholm 1972. Rapporten "Climate Change 2007" har skrivits av bland andra svenska forskare i den så kallade Intergovernmental panel on climate change (IPCC), som är resultatet av ett samarbete mellan FN:s miljöprogram UNEP och Världsmeteorologiorganisationen WMO. Uppgiften är att regelbundet sammanställa vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk information som kan öka förståelsen för den pågående utvecklingen. Den nya FN-rapporten, som är den fjärde i ordningen, baserar sig på de sex senaste årens forskning om mänskliga och naturliga orsaker bakom klimatförändringen. Rapporten innehåller observationer och uppskattningar inför framtiden, vilket gör den till en av de mest heltäckande kunskapskällorna om hur vårt klimat ser ut i dag och hur det påverkar oss människor i en nära eller avlägsen framtid. Faktum är att det redan finns ett instrument för att möta de hot som målas upp i FN-rapporten. Kyoto-protokollet om en minskning av växthusgaserna är ett historiskt framsteg, som ännu inte har vunnit global acceptans. Avtalet trädde i kraft först när Ryssland godkände det i november 2004. USA har, trots att man på nationell nivå ligger i frontlinjen i vissa miljöfrågor, haft förtvivlat svårt att göra internationella förbindelser. Kina säger nu officiellt att man ska ta fram en handlingsplan för att minska sina utsläpp. Sverige och andra länder måste nu kräva att de stora tar sitt ansvar. Att FN-rapporten har fått stort genomslag i medierna betyder mycket. Såväl näringslivsrepresentanter som politiker får nu stå till svars i tv, radio och tidningar. Det kan förhoppningsvis bidra till att den oro och den medvetenhet som finns bland forskare, i skolor och folkliga organisationer sprids bland dem som har makt att besluta om förändringar. Att det kan vara svårt att stå emot särintressen visar bland annat EU:s nya förslag till utsläppsgränser för bilar, som verkar bli en kompromiss efter påtryckningar från den inflytelserika bilindustrin. Detta och andra exempel understryker att det är bråttom att vidta åtgärder, nationellt och internationellt, för att stoppa den globala klimatförändringen. <NamnUPortr>Aleksander Gabelic </NamnUPortr><Presentation>Ordförande, svenska FN-förbundet</Presentation>

Debatt: Ta klimathotet på allvar