DEBATT: Tänker regeringen ta strid mot rasismen?

FN:s arbete för mänskliga rättigheter är lika viktigt som arbetet för säkerhet och utveckling. I flera internationella överenskommelser slås det fast att alla individer är födda med lika värde och samma rättigheter. Ändå pågår ständiga övergrepp i alla världens länder, oavsett religiösa eller politiska system. På Internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december riktar Svenska FN-förbundet ljuset mot problemet med rasism och diskriminering. För två år sedan konstaterade FN-förbundet i en rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitte att Sverige, i motsats till den goda självbilden, har utbredda problem. Personer med utländsk bakgrund diskrimineras i språkundervisningen, i skolan, i arbetslivet och i krogkön. Rapporten var ett resultat av ett samarbete med 18 riksorganisationer som dagligen arbetar med människorättsfrågor. Efter den nya regeringens tillträde har integrationsdebatten tystnat - med undantag för visst meningsutbyte på tidningarnas debattsidor. Därför ägnar FN-förbundet i år ett nationellt seminarium i anslutning till MR-dagen åt frågeställningen "Vem tar strid mot rasismen?". Vi vill väcka debatten till liv och ta temperaturen på både samhällsklimat och integrationspolitik. Vi samlar några av de mest namnkunniga debattörerna på området, till exempel professor Mahmoud Kamali som ledde den förra regeringens integrationsutredning, diskrimineringsombudsmannen Katri Linna, journalisten Dilsa Demirbag-Sten som granskat svensk integrationspolitik och riksdagsledamoten Mauricio Rojas (fp), tidigare talesman i dessa frågor. Regeringen får också, genom en sakkunnig hos integrationsminister Nyamko Sabuni, för första gången chansen att presentera sin politik inför FN-förbundets 140 medlemsorganisationer, bland annat MR-organisationer, kyrkor, fackföreningar och politiska ungdomsförbund. Vi hoppas naturligtvis att regeringen tar chansen att närmare förklara avsikterna med den rivstart man gjort genom att lägga ner Integrationsverket och den integrationspolitiska kommitten, samordna de olika diskrimineringslagarna, öka DO:s resurser och slå ihop myndigheterna på området. Det ska också bli intressant att höra hur regeringen ser på olika aktörers roll i arbetet mot rasismen. FN-förbundet har föreslagit flera åtgärder för att komma till rätta med diskriminering och rasism i Sverige. Ombudsmannaväsendet bör vara oberoende för att kunna vara en reell motvikt till polisen och andra myndigheter. Kraftigt höjda ersättnings-nivåer skulle ge viss upprättelse åt drabbade och innebära att den som diskriminerar får ett kännbart straff. Brottslighet med rasistiska och främlingsfientliga förtecken måste få särskild uppmärksamhet. De allmänna domstolarna ska kunna väcka åtal mot rasistisk propaganda. Regeringen Reinfeldt har signalerat nya åtgärder mot utanförskapet. För att sådana ska få genomslag krävs arbete också på gräsrotsnivå. FN-rörelsen hoppas att Nyamko Sabuni kommer att söka bred samverkan i arbetet för ett Sverige utan rasism och diskriminering. <NamnUPortr>Aleksander Gabelic </NamnUPortr><Presentation>Ordförande i Svenska FN-förbundet</Presentation>

Debatt: Tänker regeringen ta strid mot rasismen?