DEBATT: Utjämning - hot mot ett närande Norrland

I höstas presenterades en deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen. Den föreslår förändringar i det systemet som, om den genomförs, kommer att förstärka den regionala obalansen i landet. Norrlandsförbundet har synat förslagen och bedömer att förändringarna kan komma att leda till mycket negativa effekter för Norrland, främst för kommuner och landsting. Men ytterst är det medborgarna, du och jag, som får betala priset. Vår kritik handlar främst om de förändringar man vill göra på området lönekostnader. Där ser vi att förslagen leder till att utjämningssystemet motverkar sitt syfte. Det kommunala självstyret, med ansvar för verksamheter med nationella mål, kräver en långtgående inkomstutjämning av minst den omfattning som gäller i dag. Kostnads-utjämningen ska bidra till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting i alla delar av landet. Systemet ska bland annat att minska skillnader i kommunalskatten. De förändringar i skatteutjämningssystemet som genomfördes 1996-2003 och den samtidiga befolkningsminskningen har resulterat i minskade intäkter på mellan fem och sex miljader kronor för Norrland. Det nu liggande förslaget kommer att ytterligare försvaga Norrlandslänens kommuner och landsting. Redan som det är nu missgynnar dagens system stora delar av Norrlandslänen. Systemets utjämnande effekter ska återspegla de kostnader som kommunerna har i dag, men så är inte fallet. Exempelvis har Luleå och Umeå en liknande kostnadsnivå som Nacka och Danderyd, men får ändå 5 000-7 000 kronor mindre per invånare. Enligt det nu presenterade förslaget kommer lönekompensationen inom den arbetsmarknad som Stockholmsområdet utgör att variera från 164 kro-nor per invånare (Vaxholm) till 1 022 kronor per invånare (Nacka), en skillnad på mer än 800 kronor per invånare. Denna skillnad på en och samma arbetsmarknad gör resonemanget om lönekostnadsutjämning obegripligt. I deluppföljningen konstateras att löneläget i kommuner och landsting är högst i Stockholmsområdet. Skillnaderna mellan de kommuner som ligger lägst respektive högst är över tio procent. 245 av landet 290 kommuner föreslås därför betala till de 45 höglönekommunerna. Lidingö skulle få ett bidrag på 36 miljoner kronor. Jämtland skulle tvingas skicka ifrån sig 45 miljoner kronor. Skillnaden i kommunalskatten är även den fortsatt stor mellan olika delar av landet och av de 23 kommuner som sänkt skatten i år finns åtta i Stockholms län och fem i Västra Götalands län. Samtliga ligger utanför Norrlandslänen. Nästan hälften av de skattesänkande kommunerna ligger redan under år 2006 under riksgenomsnittet. Norrlandsförbundet menar att Norrlandslänen starkt bidrar till hela landets tillväxt. Utvecklingen de senaste åren har varit positiv och detta faktum borde innebära att regionen tillförs resurser för att även i fortsättningen kunna utgöra en motor för Sverige. Att i detta läge ta ifrån kommuner och landsting resurser som behövs för att klara en bra vård, skola och omsorg samt att kunna erbjuda sina invånare en rik livsmiljö skulle vara helt fel politik. Förslaget skulle bidra till det motsatta scenariot och resultera i allvarliga konsekvenser för förbundets medlemmar, i första hand kommuner och landsting. Det högsta priset får i slut-änden dock de människor som bor och verkar i Norrland och stora delar av övriga Sverige betala. <NamnUPortr>Ewa Back </NamnUPortr><Presentation>Ordförande Norrlandsförbundet </Presentation><NamnPortr>Britt Westerlund, s </NamnPortr><Presentation>Landstingsråd i Norrbotten och ledamot i Norrlandsförbundet</Presentation>

Debatt: Utjämning - hot mot ett närande Norrland

Det högsta priset för den kommunalekonomiska utjämningen får i slutänden dock de människor som bor och verkar i Norrland och stora delar av övriga Sverige betala, skriver Ewa Backoch Britt Westerlund.