DEBATT: Vådan av att bli akut sjuk i Norrbotten

När jag för några veckor sedan försökte förmå kommunalrådet i Haparanda, Sven-Erik Bucht, s, att presentera de verkliga bevekelsegrunderna till hans villkorslösa krav på att Haparandaborna i framtiden ska få möjlighet att anlita sjukvårdsinrättningar på den finska sidan blev utfallet det för mig väntade. Bucht har inte svarat. I riksmedier, framför allt kvällstidningar, har vi den senaste tiden kunnat nås av ännu ett för norrbottnisk akutsjukvård dystert budskap. Vi avråds från att drabbas av akut hjärtinfarkt av den enkla anledningen att dödligheten efter insjuknandet är betydligt större i vårt län än i många andra delar av Sverige. Detta riskerar att bli det största dråpslaget hittills mot den norrbottniska akutsjukvårdens självkänsla. Så länge kvalitetsmåttet utgjordes av andelen patienter som får rätt behandling (exempelvis propp-upplösande behandling - trombolys) levde vi i den föreställningen att vi hörde till de bättre i landet. Nu vet man att det inte räcker med rätt behandling. Den måste också sättas in i rätt tid. Sven-Erik Bucht har alltså mycket tungt vägande skäl att ställa sina krav. Däremot är det tydligen fullständigt politiskt omöjligt att förklara varför. Själv har jag i snart fem års tid offentligt försökt väcka debatt om de strukturella bristerna i vårt läns sjukvård. Framför allt om bristerna inom vården till akut sjuka patienter. Många har, i likhet med mig själv, uppfattat försöken som svarslösa rop rakt ut i världsrymden. Förslaget till en ny modell för sjukvården i Pite älvdal, vilket jag tillsammans med andra folkpartister i Piteå presenterade ett halvår före valet, möttes av raseri både från politiska motståndare och internt i partiet. Förslaget innebar bland annat en koncentration av akutsjukvårdsresurser till en i stället för tre enheter i älvdalen. På samma sätt anser jag själv att akutsjukvården i länet bör koncentreras till fem i stället för fjorton enheter. Vilka nio som bör stängas har jag tidigare redovisat. Vi vet i dag att akutsjukvård, inte bara den vid akut hjärtinfarkt, sjunker i kvalitet om behandling sätts in för sent. I vårt län har medicinskt och administrativt ansvariga myntat uttrycket "akutsjukvården med de fjorton dörrarna". Frågan är när tiden blir mogen för den debatt som - i landstingsfullmäktige, bland sjukvårdsanställda och allmänhet - bland annat ställer frågan: Tänk om så himla många dörrar gör att alla fjorton, lite oftare än nödvändigt, leder raka vägen till Sankte Per? <NamnUPortr>Anders Mansten </NamnUPortr><Presentation>Nyinvald för folkpartiet till landstingsfullmäktige</Presentation>

Debatt: Vådan av att bli akut sjuk i Norrbotten