Var det verkligen detta väljarna ville i valet?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det stora partiet behärskade mediabruset. Karl Petersen hade tagit över efter Ölvebro-eran och blev symbolen för utvecklingen. Trots ett starkt bidrag från vänster i många viktiga frågor, hamnade vänstern i skuggan av det större partiet.
Och väljarna röstade antagligen för fortsatt utveckling i stil med det som pågick. Men röstade de verkligen för det som skulle komma efter valet?
Skolor är nedläggningshotade och bristen på ledarskap för skolan är uppenbar. Lokalvården hotas av privatisering liksom en lång rad andra verksamheter.
Nya ägardirektiv för Lulebo möjliggör för fem personer att sälja ut över 1 000 hyresrätter till privata fastighetsägare. Befolkningskurvorna pekar åt fel håll. Handeln tappar fart. Verksamheterna går med stora underskott. Heltidsprojektet har gått i stå. Etcetera...
Var det detta väljarna ville?
Vänsterpartiet lade fram en budget med fortsatt satsning på välfärdspolitiken. Fler familjecentraler, en kraftsamling för långsiktigt socialt förebyggande arbete bland barn och unga i bostadsområdena, kvalitetsutveckling i äldreomsorgen, mer resurser till ungdomars fritid, upprustning av skolgårdar och lekparker med mera.
Det röstades ned. Var det mindre fokus på välfärdsfrågorna som väljarna ville ha?
På skolpolitikens område var vänsterpartiet framgångsrikt genom att alltid förhandla fram mer resurser till skolan. Men nu är det ett stort frågetecken om skolan ska få kompensation för de kostnader den drabbas av när de nya fristående skolorna stormar fram. Var det detta som väljarna ville?
Till och med rättvisepartiet, som så hårt kritiserade oss i valet, ger oss indirekt rätt i dag när det hävdar att det som händer nu inte förespeglades i valrörelsen. (?och alltså inte heller hände då vi fanns med i den politiska ledningen).
Vänsterpartiet behövs i stadshuset igen. Det är val 2010.