DEBATT: Vi kan rädda klimatet utan att äventyra vår ekonomi

Om vi ska kunna bromsa klimatförändringarna måste vi minska koldioxidutsläppen radikalt. Eftersom ekonomisk tillväxt de senaste hundra åren har gått hand i hand med utsläpp av koldioxid tror många att en stor minskning av utsläppen skulle hota samhällsekonomin. Det är tack och lov fel. Den andra stora missuppfattningen är att vi för att bromsa klimatförändringarna måste bygga ut kärnkraften. Men kärnkraften kan knappast påverka växthuseffekten. I dag står kärnkraften för 6,2 procent av världens energianvändning. Om man skulle tiofaldiga den siffran skulle man behöva bygga 200 nya kärnkraftverk om året de närmaste 20 åren. Det är helt enkelt inte realistiskt. Vad som däremot är realistiskt, tvärtemot vad kärnkraftsförespråkarna påstår, är förnyelsebar energi och energieffektiviseringar. Greenpeace har nyligen publicerat en rapport som visar att Norden kan sluta bidra till klimatförändringarna samtidigt som vi avvecklar kärnkraften. Och det kan vi göra utan att uppfinna någon ny teknik, utan att bygga ut vattenkraften eller importera mer utländsk kol, gas och kärnkraftsel (vi kan tvärtom minska importen). Och som grädde på moset, utan att det kostar mer än att fortsätta använda kärnkraft och fossila bränslen. Bakom rapporten "Ett nordiskt energiscenario" står den kände danske energiforskaren Klaus Illum. Med hjälp av ett avancerat dataprogram som simulerar det nordiska energisystemet har han räknat ut att Nordens koldioxidutsläpp kan minska med 67 procent till 2030 (jämfört med 1990) och att Nordens sista kärnkraftverk kan avvecklas till 2025. Men för att det ska vara möjligt måste vi ställa om till ett energisystem med förnyelsebar energi samtidigt som vi gör långtgående energieffektiviseringar. Den här omställningen kan vi göra utan att riskera ekonomin. Vårt energibehov är nämligen mycket mindre än vi tror. Vi kan minska vår energianvändning med hälften utan att vi behöver frysa i mörkret. I Sverige, Finland och Norge använder vi väldigt mycket energi per person, eftersom elen med europeiska mått mätt har varit billig. Det gör att det finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster med att effektivisera energianvändningen. De industrier som tror att de gjort allt de kan för att skära ner sin energiförbrukning kan fortfarande minska den med i genomsnitt 50 procent. Enorma mängder energi kan också sparas om vi går över från att värma upp våra bostäder med direktel till att värma upp dem med hjälp av fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor samtidigt som vi isolerar dem bättre. En genomsnittlig eluppvärmd villa slukar 20 000 kWh/år. I dag kan vi bygga hus som inte behöver värmas upp alls. Och om alla hushåll installerade energisnåla duschmunstycken skulle det spara energi motsvarande en Barsebäck-reaktor. Rapporten visar att samhällskostnaderna för ett hållbart energisystem i Norden med dagens bränslepriser blir ungefär de samma som i dag. Med en medelhög till hög ökning av bränslepriserna blir det däremot billigare att ställa om till ett hållbart energisystem än att fortsätta som i dag. Det här är förstås goda nyheter. Nu gäller det att ansvariga politiker ser den enorma potential som finns i energieffektiviseringar och ställer om till ett energisystem som inte hotar planeten. Och att vi medborgare kräver att de gör det. <NamnUPortr>Lennart Daleus </NamnUPortr><Presentation>Greenpeace</Presentation>

Debatt: Vi kan rädda klimatet utan att äventyra vår ekonomi

Vi behöver inte välja mellan två onda ting. Det går att minska Nordens koldioxidutsläpp rejält och samtidigt avveckla kärnkraften - utan att ekonomin drabbas, skriver Lennart Daleus.