För vĂ€lmĂ„endet Ă€r det viktigt att ta pauser och slappna av â och att gĂ„ pĂ„ semester har blivit vĂ„r tids verktyg för vila. Men det Ă€r inte alltid lĂ€tt att sluta tĂ€nka pĂ„ jobbet eller skolan, trots att man fĂ„r.
ââĂ terhĂ€mtning Ă€r en viktig del av stresshantering. Den viktigaste kĂ€llan till det Ă€r sömn och helst bör du fĂ„ Ă„terhĂ€mtning i vardagen. Men det kan vara sĂ„ att du inte hinner fĂ„ den Ă„terhĂ€mtning du behöver i vardagen och dĂ„ Ă€r semestern ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle, sĂ€ger stressforskaren Dan Hasson.
GÄr vi tillbaka i tiden, till 1938 nÀr semestern blev lagstadgad i Sverige, var syftet med bestÀmmelsen att bidra till att hÄlla de anstÀllda friska under resten av Äret. Det var viktigt för att kunna upprÀtthÄlla den snabba produktionstakten i industrierna.
Helst skulle man ha en aktiv sommar, gĂ€rna ute pĂ„ landet, och företagen köpte fastigheter utanför staden dit medarbetarna kunde Ă„ka och rekreera sig. De skulle andas in frisk luft, cykla och promenera â inte gĂ„ pĂ„ dans eller dricka alkohol.
LĂ€ngden spelar ingen roll
Det började med tvÄ veckors betald semester. 1951 blev tvÄ veckor till tre och tolv Är senare fick svenska folket en mÄnads ledighet. 1978 infördes en femte vecka.
Men hur lÄng din semester Àr har egentligen ingen betydelse. Enligt forskning tjÀnar den genomsnittliga mÀnniskan ingenting pÄ att vara ledig i fyra veckor i stÀllet för en.
ââOavsett hur lĂ„ng semester du tar har det bara kortvarigt vĂ€lgörande effekter pĂ„ hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Men vad man mĂ„r bra av Ă€r individuellt, vĂ€lj den lĂ€ngd pĂ„ semestern som Ă€r bĂ€st för dig, sĂ€ger Dan Hasson.
Att bli stressad har lĂ€nge varit nödvĂ€ndigt för mĂ€nniskans överlevnad. Men det moderna samhĂ€llet krĂ€ver sĂ€llan att du fysiskt behöver kĂ€mpa för ditt liv. ĂndĂ„ reagerar kroppen pĂ„ ungefĂ€r samma sĂ€tt oavsett om du upplever ett verkligt hot eller har en stressig dag pĂ„ jobbet.
Viktigt med planering
Alla blir inte av med stressen sÄ fort första semesterdagen kommer, men det finns flera saker du kan göra för att varva ner. Att aktivt arbeta för att slÀppa stressen kan verka motsÀgelsefullt, men den egna instÀllningen och planering av sin ledighet Àr nödvÀndig, sÀger Dan Hasson.
ââAndning och avslappningsövningar Ă€r de mest kraftfulla sĂ€tten för att varva ner, sĂ€ger han.
Med bara tre djupa andetag börjar kroppen aktivera sitt parasympatiska nervsystem, den delen av nervsystemet som lugnar ner, bygger upp och reparerar kroppen. Den andra delen av sÄ kallad effektiv stresshantering Àr förhÄllningssÀttet, sÀger Dan Hasson.
Bostaden ska stÀdas, hela slÀkten mÄste besökas, grÀset ska klippas och barnen mÄste aktiveras. Men ta bort "ska" och "mÄste" ur ekvationen och lÀgg till "vill" i stÀllet. En liten men effektiv metod, sÀger han.
ââFörhĂ„llningssĂ€ttet kan man alltid pĂ„verka. Om du tĂ€nker att "nu blir det sĂ„ jobbigt med semestern och det finns sĂ„ mĂ„nga krav pĂ„ mig" Ă€r det klart att det blir vĂ€ldigt svĂ„rt att varva ner.
Det tredje steget Àr att analysera och planera sin tid.
ââTa reda pĂ„ vad du vill och jobba systematiskt för att uppnĂ„ det. Fundera till exempel pĂ„ vilken typ av semester du vill ha. Om du inte planerar hur och vad du ska göra sĂ„ kommer det inte att ske och du sĂ€tter automatiskt dig sjĂ€lv i en stressig situation, sĂ€ger Dan Hasson.