Oron för en allt mer eskalerande elkris vÀxer efter det att ryska gasjÀtten Gazprom gett besked om att gasleveranserna till Tyskland genom Nordstream 1 stoppas. I helgen aviserade den svenska regeringen hundratals miljarder i kreditgarantier till elbolagen för att avvÀrja en potentiell finanskris.
ââRegeringens besked om likviditetsgarantier till elbolagen minskar risken för att vi ska fĂ„ en kris som sprider sig Ă€ven till banker och pĂ„verkar hela systemet, sĂ„ det Ă€r positivt, sĂ€ger Maria Landeborn, aktiestrateg pĂ„ Danske Bank.
Under mĂ„ndagen Ă€r de amerikanska marknaderna stĂ€ngda, vilket skulle kunna pĂ„verka utvecklingen pĂ„ börserna i och med att det blir mindre likviditet â vilket i sin tur innebĂ€r större kursrörelser. Men dagens börsfall har pĂ„verkats mer av nedgĂ„ngen pĂ„ den amerikanska marknaden i fredags, enligt Maria Landeborn.
ââDen amerikanska börsen var fortfarande öppen nĂ€r beskedet om stoppade gasleveranser frĂ„n Ryssland kom i fredags. USA Ă€r tongivande för resten av vĂ€rlden och dĂ€r gick börsen rakt nerĂ„t nĂ€r det hĂ€r beskedet kom.
VĂ€rst i Tyskland
Tyskland Àr den marknad i Europa som fallit mest i dag, vilket beror pÄ att den Àr mest beroende av rysk gas, sÀger Maria Landeborn.
ââKrisen kan bli vĂ€rst dĂ€r. Tyskland har ocksĂ„ stora industrier med stort energibehov. För Norge och Danmark ser det bĂ€ttre ut, med mindre börsnedgĂ„ngar. Norge har ju sin olja, och Danmark har mycket lĂ€kemedelsföretag som inte krĂ€ver lika mycket energi som annan industri.
Börserna faller generellt runt tvÄ procent i Europa, Stockholm likasÄ. Det kommer vara en fortsatt volatil aktiemarknad, sÀger Maria Landeborn, men det Àr ocksÄ möjligt att marknaden snart vÀnder.
ââĂven om det gĂ„r nerĂ„t i dag sĂ„ har aktiemarknaden redan prisat in en del dĂ„liga nyheter redan nu, börsen har sjunkit sedan Ă„rsskiftet. Det finns en chans att vi fĂ„r en positiv nyhet, till exempel att gasleveranserna frĂ„n Ryssland kommer i gĂ„ng igen och att elpriserna sjunker, det skulle vara positivt för börsen.
RÀntehöjningar pÄverkar
Enligt Robert Bergqvist, senior ekonom pÄ SEB, Àr det svÄrt att sia om utvecklingen framöver, men ytterligare rÀntehöjningar Àr att rÀkna med frÄn centralbankerna. I veckan vÀntas rÀntebesked frÄn centralbankerna i Australien och Kanada, samt frÄn den Europeiska centralbanken, och senare i september Àr det dags för Amerikanska centralbanken och Riksbanken.
ââDet Ă€r stora rĂ€ntehöjningar som kommer. Det Ă€r trippelhöjningar vi pratar om pĂ„ 0,75 procentenheter och det tror jag ger marknaden, framför allt börserna, en fortsatt rĂ€ntestress.
"VÀldigt stökig höst"
Den andra delen av ekvationen beror pÄ utvecklingen av energipriserna. Detta beror i sin tur dels pÄ Rysslands president Putins agenda och dels pÄ hur kallt det blir i vinter, enligt Robert Bergqvist.
ââVi har ju uppbyggda reserver och energilager i Europa, men vi vet ju inte om det kommer rĂ€cka om vi fĂ„r en kall vinter. Det Ă€r en vĂ€ldigt stökig höst som jag tycker man ser framför sig.
I ett lÀngre perspektiv Àr dock de ekonomiska bedömningarna att konjunkturen ska röra sig tillbaka mot en vÀxande ekonomi igen, enligt Bergqvist.
ââVi hoppas ju ocksĂ„ att inflationstakten ska börja röra sig nedĂ„t under nĂ€sta Ă„r och det finns ocksĂ„ möjligheter för att vĂ„ra centralbanker kan öppna dörren för rĂ€ntesĂ€nkningar. I det korta perspektivet Ă€r det ovanligt mĂ„nga mörka moln, men tittar man in i framtiden, 2023 och bortom dĂ€r, sĂ„ ser det bĂ€ttre ut.