Svantesson: Staten kan inte kompensera för allt

– Det kan komma att behövas mer stöd. Men mitt viktigaste budskap nu är att vi måste bekämpa inflationen, tillägger hon.

Läget är osäkert, med Ukrainakriget, den europeiska energikrisen och en svensk ekonomi präglad av ett högt inflationstryck och snabbt stigande räntor.

– Vi vet inte hur den här lågkonjunkturen kommer att utveckla sig. Vi tror nu att den kan bli lite mer utdragen än vad vi trodde i höstas, men hur djup den blir vet vi inte, säger Elisabeth Svantesson på en pressträff.

"Vi ser över behovet att göra mer"

Hon upprepar tidigare bedömning om att det finns "handlingsutrymme" för mer stödåtgärder – ovanpå exempelvis elstöden och sänkta drivmedelsskatter – om det skulle bli en större kris.

– Vi följer utvecklingen väldigt noga. Vi kommer att ha en ny prognos inför vårpropositionen naturligtvis och återkommer om vi ser möjligheten och behovet att göra mer, säger hon.

Hon lyfter dock fram att inflationsbekämpningen – Riksbankens huvuduppdrag – fortfarande är högsta prioritet också på regeringskansliet.

– Finanspolitiken måste också fokusera på att bekämpa inflation. Det här är löntagarnas och pensionärernas värsta fiende, säger Svantesson.

"En bra prioritering"

Snabbt stigande räntor har inte bara slagit mot högt belånade hushåll med rörliga boräntor. Det har även tryckt ned bostadspriserna rejält, vilket tryckt ned bygginvesteringar och bostadsbyggandet.

– Jag förstår och ser att det är svårt för många bostadsbyggare. Men det handlar ju om att bostadspriserna har fallit och att räntorna är högre – och att deras insatsvaror är dyrare, säger Svantesson.

Hon beskriver samtidigt krånglig byggbyråkrati och bristen på tillgång till attraktiv mark för nya bostäder som stora problem som hon vill fokusera på.

Slopandet av investeringsstödet till hyres- och studentbostäder vid årsskiftet var inte avgörande för utvecklingen och "en bra prioritering", enligt Svantesson.

– Vi såg redan innan det togs bort att bostadsmarknaden bromsade, beroende på inflation. Det kan ha haft marginell inverkan. Men det handlar om 16 miljarder kronor, som vi behöver till både försvar, polis och välfärd, säger Svantesson.

Kärninflationen "måste komma ner"

En ljusglimt i den långa ekonomiska vinter Svantesson beskriver är att energipriserna inte blev så höga som befarat under vintern. Energieffektiviseringar, minskad förbrukning och ett stort arbete med att fylla på europeiska gaslager ligger bakom utvecklingen, enligt finansministern.

Och än så länge syns inga dramatiska tecken på arbetsmarknaden, enligt Svantesson, även om det finns antydningar om motvind i form av ett ökat antal varsel och stigande arbetslöshet.

– Men vi har fortsatt hög inflation och hög kärninflation. Den underliggande inflationen ger inte med sig, säger hon.

Hon beskriver kärninflationen som väldigt hög och med en fortsatt trend uppåt.

– Den måste komma ner. Om den inte gör det kommer vi ha betydligt större problem de närmaste åren.