Unionens ekonomer rÀknar med en tillvÀxt pÄ 3,2 procent i Är och 2,1 procent 2023.
"Eftersom inflationen börjar falla tillbaka kommer Riksbanken kunna avsluta rÀntehöjningscykeln under första delen av 2023. De stigande rÀntorna tillsammans med den höga inflationen dÀmpar den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2022 och in i 2023", skriver de i en fÀrsk konjunkturrapport med rubriken "Svensk ekonomi stÄr pall".
Fyra faktorer
Lundahl pekar pÄ fyra faktorer som talar för sin positiva syn pÄ utvecklingen, jÀmfört med mÄnga andra bedömare.
"Vi klarade coronakrisen bÀttre Àn de flesta andra lÀnder och svenska företag har tagit globala marknadsandelar. Vi har ocksÄ fÀrre hushÄll med svag ekonomi jÀmfört med lÀnder med större inkomstspridning. Dessutom finns gott om statsfinansiella muskler att stötta hushÄllen vid behov", skriver hon.
Hon ser Àven en styrka i ett relativt litet svenskt beroende av rysk energi och ryska insatsvaror.
"Det ger oss mindre press uppÄt pÄ elpriserna, till nytta för hushÄll och företag", skriver hon.
Kommer ta marknadsandelar
Dessutom pekar hon pÄ hur svensk industri gÄr ovÀntat bra.
"Vi bedömer att svensk export kommer fortsÀtta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrÄgan gynnas av uppdÀmda behov och klimatomstÀllning. Delar av industrin gynnas av rÄdande lÀge, exempelvis stÄlindustrin och skogs- och trÀindustrin".
Slutligen lyfter hon upp den svenska modellen som en styrka.
"Sverige har en stabil lönebildning med lÀgre risk för pris- och lönespiral Àn mÄnga andra lÀnder. VÄr lönebildningsmodell Àr förankrad i inflationsmÄlet, vilket lÀgger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har ocksÄ tydligt visat att de hÄller fokus pÄ inflationsmÄlet".