Mamma, pappa, ett par tvillingsystrar och en lillebror. En inte jÀttekonstig familjesammansÀttning. Men systrarna Àr 22, och brorsan 19. Familjen bor i en femma pÄ Liljeholmen i Stockholm.
ââJag tycker att det Ă€r ganska skönt, man blir curlad lite extra, sĂ€ger Sophia Axelsson, en av systrarna som bor hemma, med ett litet skratt.
Egentligen hade hon och systern velat flytta hemifrÄn. Men det kÀnns inte realistiskt, Àven om de skaffar nÄgot tillsammans. Minst en heltidslön skulle behövas. SjÀlv Àr hon student, och systern jobbar bara halvtid.
ââDet Ă€r jobbigt att hitta nĂ„got till rimligt pris. Det Ă€r sorgligt att det Ă€r sĂ„ ekonomiskt krĂ€vande att hitta nĂ„got fint.
Vill helst flytta
Kostnaden som Ă„ldersgruppen 20â27 har för boendet har ökat rejĂ€lt, och Ă€r i genomsnitt 5 395 kronor. 2021 var siffran 4 404 kronor, visar HyresgĂ€stföreningens undersökning "Unga vuxnas boende", som görs vartannat Ă„r.
Kostnaden, tillsammans med svÄrigheter att fÄ tag pÄ boende, Àr tvÄ bidragande orsaker till att andelen unga vuxna som bor kvar hos en eller bÄda förÀldrar ökat till 26 procent, nÀstan lika hög som rekordnivÄn pÄ 27 procent 2019.
JÀmför man med det första Äret som undersökningen gjordes, 1997, Àr utvecklingen dramatisk. DÄ bodde 15 procent kvar hemma.
77 procent av dem som bor i barndomshemmet uppger att de helst vill flytta.
ââTrots att det byggts ganska mycket bostĂ€der de senaste Ă„ren sĂ„ ser vi Ă€ndĂ„ att andelen som bor hemma ofrivilligt ökar. Och vad kommer dĂ„ hĂ€nda nu, nĂ€r bostadsbyggandet tvĂ€rnitar, sĂ€ger Ola Palmgren vid HyresgĂ€stföreningen.
Blir "barnsligare"
Philip Hwang, professor i psykologi pÄ Göteborgs universitet, tror att utvecklingen har betydelse.
ââI sydeuropeiska lĂ€nder, dĂ€r vuxna barn bor hemma lĂ€nge, sĂ„ finns ofta en vĂ€ldig frustration. Det finns ingen plats dĂ€r man kan fĂ„ vara vuxen, tillsammans med sin partner exempelvis. Man Ă€r hela tiden i nĂ„gon mening gĂ€st.
Om man hÄrdrar det blir man pÄ sÀtt och vis barnsligare.
ââInom psykologin pratar man om utvecklingsuppgifter, och en sĂ„dan viktig Ă€r att skilja ut sig frĂ„n sina förĂ€ldrar och att kunna stĂ„ pĂ„ sina egna ben, det Ă€r nĂ„got som fördröjs pĂ„ ett vĂ€ldigt pĂ„tagligt sĂ€tt av att bo hemma.
Sophia Axelsson hÄller till viss del med.
ââJag kĂ€nner mig lite yngre Ă€n vad jag Ă€r. Men jag kĂ€nner ingen rush att bli vuxen heller.