Det var berg- och dalbana pÄ börsen i fjol.
Det började bra, men gick sedan snabbt utför mot slutet av februari, nĂ€r spridningen av coronaviruset tog fart pĂ„ allvar Ă€ven utanför Kina. PĂ„ nĂ„gon mĂ„nad rasade Wall Street och ledande Europabörser med 30â40 procent.
Turbulensen fortsatte in i april, dÀr bland annat oljehandlare under nÄgot dygn blev tvungna att betala kunder upp emot 40 dollar per fat för att ta emot olja sedan lagerutrymmet tagit slut nÀr efterfrÄgan försvunnit.
Bra bit över historiskt snitt
Men sedan dess har det mesta pekat uppÄt, med undantag för en begrÀnsad period av oro pÄ marknaden nÀr smittspridningen tog fart igen i höstas.
Stockholmsbörsens breda OMXS-index hade vid Ă„rsskiftet lyft nĂ€stan 13 procent â en bra bit över det historiska snittet. Det Ă€r nĂ€stan fyra gĂ„nger mer Ă€n Frankfurtbörsens uppgĂ„ng pĂ„ 3,5 procent, men samtidigt nĂ„got lĂ€gre Ă€n det breda indexet pĂ„ Wall Street, S&P 500-index, som steg 16,3 procent.
Alla andra börsuppgÄngar bleknar dock nÀr man jÀmför med den tekniktunga amerikanska Nasdaqbörsen, som kunde fira nyÄret med ett börslyft pÄ nÀstan 44 procent.
Andra tunga vinnare var börserna i Shanghai och Seoul, upp med 14 respektive 31 procent.
ââNasdaq har gĂ„tt vĂ€ldigt mycket bĂ€ttre Ă€n de andra amerikanska indexen. Det beror pĂ„ att Nasdaq i vĂ€ldigt hög utstrĂ€ckning domineras av teknologi- eller tillvĂ€xtbolag av olika slag, sĂ€ger Johan Hagbarth, strateg pĂ„ storbanken SEB.
Teknologiaktier har gÄtt starkt
LÄga rÀntor och ökad efterfrÄgan pÄ digitala tjÀnster i pandemin har bidragit till utvecklingen.
Lars Söderfjell, aktiechef pÄ à landsbanken, hÄller med.
ââTeknologiaktier har gĂ„tt starkt i hela vĂ€rlden, sĂ€ger han.
ââKina klarade sig vĂ€ldigt bra. Jag tror det beror pĂ„ att Kina lyckades tygla pandemin mycket bĂ€ttre Ă€n mĂ„nga andra lĂ€nder, tillĂ€gger Lars Söderfjell.
BÀsta börsen i Norden blev Köpenhamn, med ett Ärslyft pÄ drygt 29 procent. OmrÀknat i dollarn, som försvagats kraftigt pÄ senare tid, var uppgÄngen för Köpenhamnsbörsen hela 42 procent, enligt indexproducenten MSCI.
Stockholmsbörsens uppgÄng rÀknat i dollar blev jÀmförelsevis 23 procent, enligt MSCI.
ââDet Ă€r mycket lĂ€kemedel, mycket defensiva bolag, med Novo Nordisk â Nordens största börsbolag som Ă€r vĂ€rldsledande pĂ„ diabeteslĂ€kemedel, sĂ€ger Lars Söderfjell om Köpenhamnsbörsen.
Dessa aktier klarade pandemin bra och mot slutet av Ă„ret fick de stora alternativa energibolagen â Vestas, en av vĂ€rldens största tillverkare av vindturbiner, och Ărsted, som Ă€r en av de stora producenterna av vindkraftparker â en kick nĂ€r bĂ„de EU och USA flaggat för nya satsningar pĂ„ grön energi.
ââDanmark Ă€r lite speciellt. Vestas upp 146 procent pĂ„ ett Ă„r. Ărsted upp 108 procent â alternativ energi. De hĂ€r aktierna stĂ„r totalt för ungefĂ€r 15 procent av den danska börsen, sĂ€ger Söderfjell.
Oslo sÀmst i Norden
TvÄa i Norden blev börsen i Reykjavik, med ett lyft pÄ över 24 procent i lokal valuta. Helsingforsbörsen fick nöja sig med en fjÀrdeplats med ett tioprocentigt lyft. Och sÀmst i Norden gick Oslobörsen, dÀr osÀkerheten kring oljan stÀllde till det och bromsade kursuppgÄngen till 1,5 procent i norska kronor rÀknat.
Bland de tyngre börserna stack bland annat Londonbörsen ut, med ett kursfall pÄ över 14 procent 2020. Stor osÀkerhet kring brexit och hÄrda restriktioner för att bromsa smittspridningen förklarar denna utveckling.
I eurozonen var nedgÄngen pÄ sina hÄll Ànnu större. Börserna i Bryssel och Madrid, till exempel, föll med hela 14,5 respektive 15,4 procent.
FjolÄrets vinnare i lokal valuta blev den nigerianska Lagosbörsen, med ett lyft för generalindex pÄ 50 procent.
Det nigerianska börsundret har dock mycket att göra med att landets valuta tillhör de tillvÀxtvalutor som tog mest stryk i fjol, tillsammans med Argentinas peso, den turkiska liran och Brasiliens real.
Goda förutsÀttningar
FörutsÀttningarna för fortsatta börslyft under 2021 ser generellt goda ut enligt mÄnga bedömare, med vaccinationsprogram som vÀntas lyfta den globala konjunkturen och företagsvinsterna samtidigt som rÀntelÀget Àr lÄgt och finans- och penningpolitiska stimulanser fortsÀtter bidra positivt.
ââVi tror vĂ€l att man pĂ„ den svenska marknaden kan fĂ„ en totalavkastning pĂ„ nĂ„gonstans kring 7â9 procent pĂ„ det hĂ€r Ă„ret, sĂ€ger Lars Söderfjell.
Enligt Söderfjell Àr det lite mindre Àn snittet pÄ 10,5 procent per Är under de gÄngna tio Ären.
Johan Hagbarths prognos ligger i ungefĂ€r samma hĂ€rad, pĂ„ 5â10 procent.
ââDet tycker jag Ă€r en ganska rimlig siffra, sĂ€ger han.
Han utgÄr frÄn vÀntade vinstökningar i sin kalkyl, som ligger pÄ cirka 25 procent i Är och 15 procent 2022. Utvecklingen följer pÄ ett globalt vinstras pÄ cirka 20 procent i Är.
Kalkylen bygger pÄ att vinstökningarna 2021 redan Àr inprisade och att nÀsta Ärs vinstökningar ska fördelas över tvÄ Är.