"Driftsstödet har överlevt sig självt och bör nu ersättas med en mer modern ordning där fria, oberoende medier snarare ges indirekta än direkta stöd. Där staten skapar förutsättningar för fri företagsamhet snarare än, om än välvilligt, sörjer för att befästa gamla affärsmodeller", skriver TU:s styrelse på DN:s debattsida.
Med dagens 56 år gamla system fördelas stödet orättvist mellan orter, medan redaktioner organiserar sig utifrån stödvillkor snarare än sitt nyhetsarbete, anser branschorganisationen. Därför bör det fasas ut med en övergångslösning, skriver utgivarna.
Inga ökade anslag
TU vill ha ett momsundantag för mediebranschen och att arbetsgivaravgiften för journalister reduceras.
Mediestöden bör rättighetsbaseras för att i möjligaste mån undvika att det görs subjektiva bedömningar av innehåll, fortsätter de i debattartikeln. Systemet bör vara "plattformsneutralt, men måste ställa höga krav på frekvens, egenproducerat material och 'god användarförankring'".
Dessa förändringar skulle inte skapa större kostnader för staten, beräknar TU. Som exempel pekar man på att de uteblivna momsintäkterna för staten inte skulle överstiga summan av det årliga driftsstödet.
M: Det brådskar
Moderaterna föreslår samtidigt en omstöpning av presstödet. Partiet bedömer att mediekrisen närmar sig en brytpunkt där stora delar av landet kan komma att stå utan lokala medier. M vill likt TU se ett teknikneutralt stöd som premierar att tidningar gör eget journalistiskt arbete.
Med det nuvarande systemet riskerar medier att försättas i ett bidragsberoende, skriver Odd Eiken, ordförande i M:s mediepolitiska arbetsgrupp, och partiets kulturpolitiske talesperson Viktor Wärnick på Dagens Industris debattsida.
"I princip borde en summa motsvarande arbetsgivaravgifterna för redaktionell personal återföras till tidningarna", skriver de bland annat.