Bodensaren och 23 andra svenska gymnasieelever togs ut av 370 sökande till två veckors praktiken på forskningsanläggningen.
Det enda kruxet var att avresan var studentdagen 10 juni.
– Att åka till CERN är en engångsupplevelse jämfört med studenten som jag tar fler gånger. Det var inte många norrlänningar där, bara jag, en kille från Kalix och Umeå. De allra flesta kom från Stockholm, Göteborg eller Lund, säger Sigge Stjärnholm.
CERN ägs i dag av 22 medlemsstater och där jobbar runt 17 000 forskare, till och från under några månader. Det är beläget i Genèves förorter i Schweiz, på gränsen till Frankrike.
– På anläggningen fick vi arbeta med deras forskare och lära oss mer om de partikelacceleratoter, detektorer och laboratorier som finns där. Vi bodde inne på området och fick gå på föreläsningar varje dag.
Sigges grupps ledare var Lennart Jirdén barnfödd i Lansjärv.
– Han hade arbetat på CERN i 40 år. Under vår vistelse märkte vi att man renoverat mycket där turisterna vistades medan forskarnas arbetsmiljö inte uppgraderats sedan 70-talet. Fysikerna ville hellre spendera pengarna på forskningen och vad de själva vill göra. Idag ligger CERNs byggnader i två länder. Eftersom det är dyrare att bo i Schweiz så bor många forskare i franska Saint-Genis som ligger nära arbetsplatsen.
På CERN finns också det kända 27 kilometer långa röret eller ringen som är nedgrävd 100 meter under jorden och går genom båda länderna Schweiz och Frankrike. I röret skjuter man runt partiklar i nästan ljusets hastighet. Efter röret finns fyra stora detektorer utplacerade bland annat Alicedetektorn. Den är hela 16 meter hög,16 meter bred och 26 meter lång och väger tiotusen ton eller lika mycket som Eiffeltornet.
– Vid dessa detektorer låter man partiklarna krocka med varandra för att sedan se vilka nya partiklar som kommer ut. Man lär sig hur partiklarna byggs upp, hur strukturen ser ut inuti och vilka krafter som finns.
Han fick själv chansen att få jobba på Alice-detektorn där man försöker simulera tillstånd som liknar hur det såg ut precis efter universum skapades (Big Bang), för att bättre kunna förstå vårt universums utveckling.
– Kunskapen och intresset om fysik i allmänhet och partikelfysik i synnerhet är inte så bred i den allmänna populationen. Det är inte många som vet om hur viktigt denna form av grundforskning är för vår framtida teknologiska utveckling samt förståelse för hur vår värld faktiskt fungerar, säger Sigge Stjärnholm.
Alla instrument som används för strålning och cancerbehandling beror på fysiken eller särskilt partikelfysiken. På CERN har man otroligt mycket resurser tillägnade till just cancerbehandling och medicinska utvecklingar av maskiner liksom analysmetoder hur man kan hitta tumörer.
CERN-forskare har hittills samlat på sig 6 nobelpris, varav det senaste var Nobelpriset i fysik 2013 för Peter Higgs den som kallas Higgspartikeln.
– Den upptäcktes 2012 men teoritiserades av professor Higgs redan 1964. Så han har väntat i nästan 50 år på att man ska hitta Higgspartikeln. Den är ett bevis på att saker har massa.
Det var en givande praktik för Sigge Stjärnholm som kommit in på kandidatprogrammet i Fysik på Uppsala Universitet.
– Jag satsar på att bli professor i fysik. Så det blir rätt mycket av det ämnet för mig i framtiden.