Det var för ett år sedan som det blev bråttom för Stig när rivningsbeslutet blev ett faktum för Lundagårdsskolan.
– Jag målar av gamla byggnader och hus i Boden och har en del tavlor hemma. Jag åkte till skolan och skrapade av lite målarfärg från fasaden och skissade lite detaljer. Det är svårare att få fram helheten och även färgen bara genom att titta på ett foto, säger Stig Darhammar.
Sedan åkte han hem och målade tavlan med Lundagårdsskolan och det fina klocktornet. Stig som aldrig tidigare skrivit ett medborgarförslag skickade också in ett till kommunen.
– Jag vill rädda klockan. Den är ståtlig. Om skolan rivs borde man bevara klockan och sätta upp den i någon fin Bodenmiljö.
– I centrum är det nästan för modernt i dag så nere vid Björknäsområdet skulle det nog passa bättre. Klockan har stannat men en urmakare kan säkert få igång den, säger Stig Darhammar.
Själv har han aldrig gått i Lundagårdsskolan som liten grabb utan i gamla Sandenskolan. Men badade gjorde han som många andra skolbarn på Lundagårdsskolan.
– Det var med skräckblandad förtjusning man mötte fru Wanhainen som var baderska och tog hand om barnen. Vi fick sitta i badkar och borsta barnet framför på ryggen. Sedan hoppade vi ned i den iskalla poolen. Innan vi gick därifrån så skulle alla barnen torkas i öronen. Fru Wanhainen tog i så hårt att de lyste rött om öronen efter badet. Ingen kunde ta miste var vi varit, säger Stig Darhammar.
Han har inget emot att de river skolan.
– Byggnaden är väldigt nedgången och det blir svårt och dyrt att rusta upp skolan. Därremot kunde de behålla det bästa på den nämligen klocktornet.
Enligt kommunalrådet Inge Andersson (S) så har politikerna redan pratat om det även om han inte riktigt vet var beslutet ligger i dag.
–Var klockan sedan ska hamna får vi väl fundera över. Kanske i en miljö där den passar, säger Andersson.