I helgen hade Norrbottens biodlardistrikt årsmöte.
Varroa parasiterar på bin från larvstadiet tills biet dör.
- Kvalstret skadar den uppväxande larven: kroppen, vingarna och benen. Biet kan inte flyga och då blir det ingen honung, säger Tage Jacobson.
Kemisk bekämpning
Han förklarar att det finns fria och smittade zoner.
- Det finns upp till och med Sundsvall och sedan i Tornedalskommunerna. Normalt förflyttar sig varroa cirka fem kilometer per år. För att få flytta ett bisamhälle, måste man först gå via Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Där kontrolleras att samhället inte är smittat. Tage Jacobson förklarar att Jordbruksverket vill ta bort zonerna och tillägger att en snabbare nedsmittning kommer kräva kemisk bekämpning.
I dag importeras 50 procent av honungen till Sverige, cirka 3 000 ton.
125 odlare
I landet finns cirka 1000 biodlare, varav omkring 125 är registrerade i Norrbotten. På grund av förlust av bisamhällen har föreningarna i länet minskat. Nu är fem aktiva i Piteå, Älvsbyn, Boden, Luleå och Kalix.
- Problemet är att få nya samhällen till nya biodlare. Orsaken är att man inte gör tillräckligt många avläggare, som man kanske borde, säger Jacobsson.
Avläggare är en viss mängd bin som tas från ett samhälle för att skapa ett nytt. Tage Jacobson tror att problemet beror på okunskap och berättar att de driver drottningodlingsutbildning då det är drottningen som styr hela samhället.
På årsmötet diskuterade de bland annat nya former av utbildning för biodlare. Så att de får lära sig hela processen för att bli godkända biodlare.
Arga bin
Gunnar Jonsson talade om avel. De är tre odlare i Vitådalen som håller på med Nordiska bin och deltar i projektet att bevara den rasen.
Tillsammans har de ett 50-tal samhällen.
- Vi satsar enbart på nordiska bin och vill ha dem så renrasiga som möjligt.
Deras mål är att skapa ett Nordbi-område som ger bra, friska och snälla Nordiska bin. En del menar att nordiska bin är arga, men Gunnar Jonsson håller inte med om att de skulle ha ett aggressivt temperament.
Han poängterar vikten av att av genetisk mångfald och att behålla binas svärmdrift. Det ger den bättre förutsättningar att stå emot framtida påfrestningar som dödarkvalstret varroa.