Vår älskade Alf Wikström lämnade oss i stor sorg och saknad den 27 januari.
Han blev 90 år och sju månader, så han fick ett långt och innehållsrikt liv.
Två gånger fick han uppleva fem generationer. Sjukdom präglade hans liv det sista året, men han var klar i tanken ända till slutet.
Pappa växte upp i Kalix-Nyborg och var äldst i en stor syskonskara, varav alla utom två bröder ännu är i livet.
Tidigt började han sitt arbetsliv som dräng hos sin morbror i Töre. Vid femton års ålder blev han lärling och utbildade sig till elektriker. Han fick sin behörighet i Härnösand 1954. elektrikeryrket utövade han i Kalix och i Luleå, men de sista 21 åren innan pensioneringen arbetade han vid Kalix kommun.
Pappa var känd för sin humor och sina dråpliga kommentarer. Han älskade att berätta historier och spred glädje och skratt omkring sig.
Hans stora intressen var jakt, fiske, musik och sport. Otaliga timmar tillbringade han framför TV:n för att se framför allt skidor, ishockey och fotboll. Musik har funnits med i hans liv sedan barnsben. Han har sjungit i kör och han var en duktig dansör. tillsammans med mamma var de aktiva inom GDV i många år.
Politik och samhällsfrågor var viktiga för honom. Nyhetssändningarna ville han inte missa. Pappa ogillade orättvisor, slöseri med pengar, mat och energi. Man skulle tänka på de svältande i världen och på miljön. Under 13 år var han ordförande för SKPF i Kalix och satt med i landstingets pensionärsråd i fyra år. Han var också medlem i PGIF och Pålänge hembygdsförening.
Familjen var viktig för pappa. Han arbetade hårt för att försörja sin stora familj. Hemmet i Pålänge var alltid öppet för ungdomar och gäster. Att vara omgiven av ungdomar har säkert bidragit till att våra föräldrar varit så ungdomliga till sinnet. Det är få förunnat att få ha kvar båda föräldrarna i så hög ålder. det är tungt för oss alla att mista honom, särskilt för mamma som levt med honom i mer än 67 års äktenskap.
Pappa lämnar ett stort tomrum efter sig hos sin stora familj, sina syskon och vänner. Vår tröst är att sjukdom inte längre plågar honom. Du fattas oss!
Makan Beda, barnen med familjer/”Nina”