Alma Juntti, Jierijärvi/Luleå, född Vinsa i Kainulasjärvi, har avlidit vid en ålder av 95 år.
Trots att Alma redan vid fem års ålder blev moderlös hade hon en ljus och lycklig barndom. Hon fick tidigt börja hjälpa till i hemmet med att sköta hushållet, mjölka kor och vara med vid slåttern.
Vid 21 års ålder gifte sig Alma med Mattias och flyttade till hans hemby Jierijärvi. De fick fyra barn tillsammans.
De hade ett litet jordbruk som Alma skötte om när Mattias var på olika beredskapsarbeten.
Almas stora intressen var hemmet och barnen. Hon sydde kläder till barnen och vävde mattor. Många blev förtjusta i hennes mattor och hon fick beställningar att väva åt andra.
Alma hade alltid huset fullt av vackra blommor.
Tidigt intresserade Alma sig för religion. Hon gick på læstadianska möten. På 50-talet gick hon över till Pingstvännerna och lät döpa sig. Det var väldigt ovanligt på den tiden men Alma stod på sig, sa att hon har läst bibeln och det var riktigt att döpa sig.
Almas gudstro har hjälpt henne igenom stora förluster. Första barnet, Rut, föddes för tidigt och dog vid späd ålder. Sonen Olle och svärsonen Harald omkom i en tragisk olycka 1969. Sommaren 1986 gick Mattias bort efter en hjärtinfarkt. Saknaden var stor men hon tröstade att han var hos Gud.
Som person stod Alma för sina åsikter och tordes säga ifrån om något var fel. Hon var en mycket gästvänlig person och hennes hem var öppet för alla.
Alma hade ett stort socialt nätverk både med yngre och äldre. Hon var kommunikativ och många trivdes i hennes sällskap. Under vintrarna på 90- talet åkte Alma till äldsta dottern i Norrköping. Hon gick på Pingstvännernas möten i Norrköping och den sociala person som hon var blev hon snabbt bekant med flera inom samlingen där.
Alma bodde kvar i byn Jierijärvi fram till 2001 då hon flyttade till Luleå för att komma närmare sin yngsta dotter och hennes familj.
Ända in i det sista intresserade hon sig om vad som hände i samhället/omvärlden och vad som stod i dagstidningarna.
Hennes nära och kära fanns alltid i hennes tankar och dagliga böner.
Hon lämnar ett stort tomrum men bevaras i ett ljust minne.
Gunborg med familj
Ulla med familj