Bengt Erlandsson, Luleå, har efter en kort tids sjukdom avlidit i en ålder av 71 år. Han föddes i Luleå, som det andra av fyra barn till företagarparet Karin och Ejfel Erlandsson.
Bengt började tidigt arbeta i familjeföretaget. Under värnplikten, då han tjänstgjorde som skeppshantverkare i flottan, träffade han sin älskade Ann-Mari. De gifte sig i Luleå domkyrka 1962, och firade ifjol guldbröllopet i Paris. Tillsammans skapade de ett kärleksfullt hem för oss barn att växa upp i.
Erlandsson & Söner Mekaniska Verkstad växte, och familjen sålde verksamheten 1975. Syskonen utvecklade sedan andra företag, och familjeföretagartraditionen har bevarats. Genom Granuddens Marina, numera Granec, fokuserade Bengt på båt- och skoterbranschen.
På 1980-talet medverkade han i bildandet av Interboat-kedjan, som i dag har medlemsbutiker i hela landet. Efter förvärvet av Ettans Båthamn realiserades visionen om att erbjuda en sjönära marina 1993. Med partners etablerade Bengt även verksamhet med Shandongprovinsen i Kina, och deltog i arbetet med ledarskapsföretaget Aspiration.
Bengt var genom åren aktiv i nätverk, främst Luleå Lions Club, Företagarna, Segelfartygsföreningen och Mare Boreale. Han engagerade sig i frågor som låg honom varmt om hjärtat, bland annat företags- och näringslivsutveckling, stöd till cancerforskningen, samt bevarande och utveckling av sjöfart och skärgård.
Som människa var Bengt social, kreativ och handlingskraftig - med glimten i ögat. Han tyckte om att göra andra delaktiga i upplevelser och projekt. Familj, släkt och vänner var viktigt.
Från 1960 byggde han och närmaste släkten upp stugorna på Lilla Sikön i skärgården - en av hans livs passioner. Bengt uppskattade naturen och äventyret. I sällskap med Ann-Mari och goda vänner förverkligade han sin dröm om att resa och se världen.
För oss barn var Bengt en älskad pappa som ingav trygghet, och en förebild för viktiga värderingar. Han var en pålitlig vän som alltid ställde upp och en erfaren mentor. Han var familjefadern som spred glädje och månade om alla - och en inspirerande farfar som anpassade sig till barnbarnens nivå.
Tomrummet och saknaden är stor. En tröst är att pappa verkligen levde livet genom att göra saker som han tyckte var viktiga och stimulerande. Han dog inte nyfiken, samtidigt som han var nyfiken in i det sista.
Bengt sörjs närmast av Ann-Mari, oss barn med familjer, vår släkt och många vänner.
Catharina, Per, Anders och Fredrik