Ingenjör Henning Johansson, Alingsås, har avlidit 91 år gammal.
Henning Johansson var född i Norra Sunderbyn där han också växte upp. I unga år började han en anställning på trafikavdelningen vid SJ i maj 1940, placerad på Svartöns bangårdar i Luleå.
1942 inkallades han till militärtjänstgöring i Boden och hamnade då på ett logement där han och åtta andra rekryter smittades av tuberkulos, tbc. Efter sanatorievård och frisedel från det militära återgick han till SJ-anställningen och växlingsarbetet på Svartön. Efter ett antal år ute på bangården blev det en period som så kallad ställverksvakt på samma bangård.
Efter 20 års arbete med SJ:s godstrafik tog Henning Johansson 1962 tjänstledigt för studier. Det blev tre år vid tekniska gymnasiet i Luleå, men med avbrott för ännu en period på sanatorium.
När studietiden och sanatorievården var över 1965 väntade nya arbetsuppgifter vid SJ för den nyblivne ingenjören. Han fick nu en tjänst som driftingenjör vid bandistriktet med arbetsområdet SJ:s husbyggnader. Han fick då bland annat ansvaret för avvecklingen av de 300 lägenheter som SJ hade i Kiruna. När SJ omorganiserade och skapade större distrikt blev Henning Johansson chef för husbyggnadsgruppen vid Luleådistriktet, som omfattade både Norrbotten och Västerbotten.
Efter arbete med SJ-husen fick han växla över till järnvägsbroarna, som gruppchef för underhållet av distriktets alla broar. Han var då med om nybyggnader över alla älvar och jokkar där Malmbanan går fram, från Abiskojokk i norr till Råne älv i söder. De nya broarna skulle klara de allt tyngre malmtågen.
Efter pensionering 1986 blev det fortsatt boende i Luleå, men 1994 gick flyttlasset till Alingsås. Han och sambon Inger hade besökt hennes hemtrakter Alingsås en jul och det var snöfritt och grönt. Den gamle Luleåbon Henning Johansson föreslog flyttning och så blev det.
Livet var inte bara SJ-arbetet för Henning Johansson. han var också en flitig skribent. Redan under 1950-talet skrev han noveller som bland annat publicerades i tidningen Signalen, organ för Svenska Järnvägsmannaförbundet, och i Kvällsstunden.
Efter pensioneringen kom han också att författa böcker. Först boken "Björns tegelbruk", som kom ut 2002 och handlade om ett av hembyn Sunderbyns två tegelbruk, där han själv arbetat i unga år.
Han skrev också om arbetslivet på Svartöns bangård under krigsåren och 2009 kom dessa minnen ut i bokform i bokserien "Järnvägsminnen" med underrubriken "Minnen från malmhantering på Svartön". I den berättade han bland annat om tysktrafiken och den hemliga SS-division som nattetid anlöpte hamnen och vidarebefordrades med tåg till Narvik. Det blev också porträtt av gamla stinsar och andra profiler vid järnvägen.
Henning Johansson efterlämnar som närmast anhöriga sambon Inger och barnbarnen Erik och Lisa.
Jan Bergsten