Hjördis Nygård
Hjördis Nygård föddes 1941 i Peräjävaara. Föräldrarna Arvid och Hilja (född Snell) Lassinantti fostrade fyra barn, varav Hjördis var den tredje i syskonskaran. Sällan stilla och alltid svingande äggkorgen. ”Den där Hjörre” som Hilja brukade säga.
Under krigsåren fick de glädjen att lära känna Lasse som kom till familjen som krigsbarn. Han blev en bror för Hjördis och dem höll kontakten in i det sista. Kärleken och livskamraten Kurt mötte hon 1958. De förlovade sig 1962 och gifte sig 1965, samma år som hon tog sjuksköterskeexamen.
Hon arbetade i Kiruna, Malmberget, Jokkmokk, Överkalix och Pajala där de blev bofasta. Ibland fick vi barn följa med på medicinrundorna( på Solåsen) och stifta bekantskap med intressanta personer. Människor med speciella behov har alltid haft en god vän i mor och dem besökte henne både hemma och på jobbet.
Mor var ödmjuk, hjälpsam och förlåtande mot oss alla. Och mycket uppmuntrande med en aldrig sinande tro på att vi kunde klara allt vi företog oss.
Hon sa ofta: ”Allt ordnar sig och kommer tid kommer råd”.
Engagerad på heltid i familjeföretaget , när minstingen föddes, ständigt redo att kavla upp ärmarna. Familjen betydde allt, som nu vuxit till tre flickor, att arbeta tillsammans gjorde dagen värdefull.
Lediga sommardagar tillbringade hon gärna i stugan vid havet, Paradiset. Där strålade familjen samman, utökad med respektive och barn, oftast i sällskap av släkt och vänner.
Den lilla lädertummade adressboken var oerhört viktig. I den fanns alla kära endast ett telefonsamtal bort och hon kunde konsten att hålla kontakt. Välkomnande och hjärtlig är ord som beskriver henne väl. kaffepannan puttrade och det fanns alltid plats för fler vid matbordet.Hemmet präglades av hennes livsglädje. Trots att hon alltid var på språng så hade hon ändå tid för alla. Mor var sällan ensam och aldrig sysslolös.
Efter en kort tids sjukdom dog mor, dagen innan hon skulle fylla 73 år, omgiven av sina närmaste.
Telefonen har tystnat och de snabba stegen likaså. Saknaden är obeskrivlig.