Holger Törmä avled den 8 maj och sänktes i gravens vila den 22 maj. Hans livslängd blev 76 år och 19 dagar.
Vi föddes båda i en stor barnaskara där uppväxttiden var mycket fattig och boendet var trångt.
Under vår skoltid hade byn Kaunisvaara drygt 700 invånare, i dagsläget har det krympt till drygt hundra. Då fanns fem affärer som samtliga hade basmat och övrigt som var viktigt i hemmen, samt Folkets hus med biograflokalen som utnyttjades till möten, danser, kurser o s v.
När vi fortfarande var minderåriga tiggde föräldrararna av skogsbolaget Mo och Domsjö, att vi tidigare än brukligt skulle få börja jobba i det slitsamma skogsarbetet. Holger tillsammans med sin yngre bror Sören, jag med min äldre broder Folke. Far min påtog sig ansvaret för att leda oss pojkar för att komma igång.
Såga, kvista, barka, samt stapla virket i travar. Viktigast var att kunna bedöma vad som var timmer och vad som var massa. Avverkningen låg 25 km mot Kolkko, dit vi färdades med byns taxi på måndag. Återstående sex kilometer gick vi sedan bärandes våra matsäckar. På överenskommen tid hämtade taxin hem igen över helgen på lördag eftermiddag.
Kamrat Holger (Hålkko) som vi kallade han går tveklöst tillhistorien som en av byns största eldsjälar med femtio års insats i olika föreningsarbeten.
Både Holger och jag blev tidigt politiskt aktiva inom vänsterrörelsen. Vi höll också den röda lågan brinnande, deltog och arangerade alla slag av verksamhet. Många är de uppdrag han valdes att uträtta. Kaunisvaara Folkets hus blev för Holger hans andra hem.
En skada i skogen med motorsågen lättade hans arbetsbörda. Ingen i byn undgick att se Holger vandrandes eller med cyckel på väg till arbetsplatsen, dit folk samlades för diskussioner.
Tack Holger för allt och vila i frid – med dessa slutord tog byborna tillsammans med de närmaste farväl