Karl-Erik Hult
Foto:
Karl-Erik var son till Anna och Gunnar Hult i Lombäcken, Överluleå församling. Han var äldst i en syskonskara av tre.
Karl-Erik fick tidigt börja delta i arbetet på jordbruket.
1939 byggdes väg i Lombäcken till Mockträsk och Boden. Då måste alla i byn hjälpa till med häst och vagn för att köra sand och grus. På grund av pappas sjukdom var det Karl-Erik som fick bidra med vår familjs insats. Det fanns ingen bil eller traktor på gården utan det var häst och cykel som gällde.
1941 gjorde Karl-Erik värnplikten vid A5 i Boden. Det var oroligt vid finska gränsen och därför fick de värnpliktiga order att bevaka gränsen. Det var samtidigt som Armasjärviolyckan inträffade och som krävde flera offer.
Karl-Erik och brodern Gösta jobbade båda i jordbruket med att bryta mark för nyodling och på vintern med timmerhuggning.
När kärleken kom valde Karl-Erik att börja arbeta på Norrbottens slakteri i Luleå. Han flyttade till Luleå och senare till Gammelstad. Han arbetade som styckmästare fram till pensionen.
1951 gifte han sig med Maj Bergström från Heden i Boden. De fick en son - Åke - som föddes 1953.
Familjen köpte ett gammalt hus på Ankarvägen 27 på Mjölkudden. Karl-Erik reparerade i flera år med noggrannhet och det blev en mycket fin villa i två plan med utsikt över Luleälven - "stans bästa läge".
Efter allt arbete med villan beslutade Maj och Karl-Erik att köpa husvagn. Det blev många utflykter både till Skåne och utlandet men även till vår fina fjällvärld.
Maj var en duktig fotograf. Båda deltog flera år i Konst i det gröna där de visade kort och Majs bildvävsmotiv från fjällvärlden.
Livet tog dessvärre en ny vändning när Maj drabbades av stroke och blev rullstolsbunden. Karl-Erik skötte Maj utan hemhjälp under flera år så att hon kunde bo hemma i villan.
Han köpte en mopedbil för två personer med stort lastutrymme där plats fanns för rollator. Den var till stor glädje för dem båda när de varje dag åkte till Storheden för att fika och träffa vänner.
Tyvärr fick Maj inte leva mer än till 2005.
Sonen Åke och hans familj ville då att Karl-Erik skulle flytta ned till Skanör i Skåne, cirka 160 mil. Karl-Erik sålde sin värdeffulla villa och flyttade till Åke, som samtidigt köpte hus i Skanör.
Den 20 november 2006 kom Karl-Erik och Åke till Luleå och firade 85-årsdagen tillsammans med syskon och familjer.
Karl-Erik var en nöjd, glad och gästvänlig person som aldrig klagade över situationen utan var tacksam. Han hade många vänner och släktingar här uppe i Luleå som önskade att han inte skulle flytta.
De sista åren flyttade han till eget äldreboende i närheten av sonen. Där trivdes han och tyckte att han hade det bra. Det var ett mycket vackert område där varje lägenhet hade egen utgång till parken där stora rododendron blommade.
När han flyttade från Luleå tog han med sig Majs urna som gravsattes på Falsterbo kyrkogård. Där kunde Karl-Erik lägga en blomma till Maj. Kyrkogården var på gångavstånd från boendet.
Karl-Erik fick god omvårdnad av Åke och Danuta. De var dagligen och hälsade på och hämtade ofta hem honom till villan för att äta middag.
Stort tack för att ni var så snälla med Karl-Erik.
Systern Mari-Anne
med familj
Så jobbar vi med nyheter