Maj Alexia Lundmark, född Kristoffersson i Sjulsmark, Piteå kommun, har avlidit i en ålder av 93 år. Hon blev äldst av alla i sin familj.
Maj växte upp i en jordbrukarfamilj där hennes mor Emma härstammade från en bagarfamilj i Älvsbyn och far Valfrid var född i Sjulsmark. Familjen bestod av fem barn. Birger var äldst sedan kom Irma, Maj, Iris och Gerd.
Maj började jobba som ung inom vården och gjorde under perioden för andra världskriget en resa ner till Strängnäs där hon jobbade i några år.
Efter Strängnästiden gifte sig Maj med den man som skulle komma att bli hennes livs kärlek och bröllopet skedde midsommaren 1951
i Stockholm.
Maj fortsatte sin karriär inom vården och arbetade på Björkgårdens vårdhem för "lättskötta sinnesjuka" i Öjebyn. En natt i januari på 50-talet var olyckan framme och sjukhemmet brann ner till grunden. Maj vaknade först och larmade. Klockan två på natten var byggnaden övertänd. Alla 55 som befann sig på sjukhemmet hann räddas i tid och ingen kom till alvarlig skada. Maj blev en hjälte.
Paret flyttade så småningom till Antnäs där det först bodde i en lägenhet i det gamla mejeriet.
Längtan efter eget hus och barn växte sig starkare och i slutet av 50-talet köptes då den egna villa i Antnäs. Paret tillbringade över 50 år i huset som alltid sköttes väl. De rotades i Antnäs men deras hembygd, Sjulsmark glömdes aldrig bort.
Efter några år kom sonen in i deras liv och Maj blev hemmafru i några år innan hon återgick till vård och omsorg igen där hon jobbade fram till sin pension.
Majs stora intressen var hemmet och matlagning. Middagsbjudningarna var många och Maj tog även efter sin mor Emmas intresse för bakning och var känd för hennes rika kaffekalas där det inte prutades på bakverken. Så fort som Maj hade en ledig stund så var det handarbeten som gällde. Hon stickade och virkade i enorma mängder. Hon hade mycket svårt för att sitta "overksam". Alltid hade hon något handarbete i sina händer. Sista gången Maj virkade var på sin 90 årsdag. Även trädgårdsskötsel stod på intresselistan och paret odlade sina egna bär och grönsaker.
De har under hela deras liv varit aktiva i Ebeneserförsamlingen i Sjulsmark där de i stort sett varje helg tillbringade söndagarna på möten.
2006 flyttade Maj och Sivert till ett äldreboende och hade turen att få sin sista tid på Antnäs äldreboende. Där fick de också en egen lägenhet och bo tillsammans in i det sista och därmed uppfylla det löftet som de en gång, för 60 år sedan, gav varandra, "Tills döden skiljer oss åt". Maj var en frisk och stark människa in i det sista även om hon hade varit dement i del år. Hon hade en härlig humor och var "tjuvrolig" och bjöd på många skratt. Maj var en mycket snäll människa även om hennes vilja, stundom var mycket stark.