Vår kära Märta Sandström har stilla insomnat den 9 september på Akkatsgården i Jokkmokk omgiven av sina nära.
Märta föddes den 4 juli 1922 och växte upp i Puottaure. Familjen bestod av Frida och Axel Karlsson samt elva döttrar, där Märta var den fjärde dottern i familjen.
Vid arton år flyttade Märta till Jokkmokk, där hon gifte sig och fick en son och en dotter, Helge och Eva.
År 1948 sökte sig Märta in på Tillskärarakademien i Stockholm, för att lära sig mönsterritning och sömnad. Sin utbildning hade hon under alla år haft god nytta av. Hon sydde kläder till barnen, sig själv, även släkt och vänner som behövde hjälp med sömnad.
När Märta blev ensamstående med sina barn, började hon sitt yrkesliv först som kallskänka, sedan som restaurangkokerska på Hotell Gästis och Engelmarks hotell. Hon arbetade även som kocka inom Vattenfall.
Längre fram i livet började hon studera vid Pitedalens och Framnäs folkhögskola. Hon fortsatte studierna vid Sandvikens internatföreståndareskola. Efter genomgången examen, arbetade hon som hushållslärare och elevhemsföreståndarinna i Jokkmokk, samt som husmor vid LO-skolan på Åkers Runö i Åkersberga, där hon arbetade tills hon uppnått pensionsåldern.
Märta var mycket idérik och arbetsam. Ingenting var för tungt för henne att utföra. Hon ställde alltid upp för sina nära och de som behövde stöd av henne.
Hon tyckte mycket om att uppleva nya miljöer och hade många intressen.
Bland annat naturen och resor. Vid nära åttio års ålder började hon en kurs i oljemålning och deltog med glädje i några av kursens utställningar.
När vi talade om att samla vår stora släkt till regelbundna träffar, så bidrog hon till att intressesammanslutningen ”Ano släktförening efter Frida och Axel Karlssons elva döttrar”, bildades och hon var mycket engagerad vid träffarna innan hälsan vacklade.
Barnbarnen var till stor glädje för henne. Hon längtade alltid med glad förväntan på deras besök. Då blev det skogsvandringar med roliga äventyr och lekar.
När långt senare barnbarnsbarnen föddes, blev glädjen om än större. De alla minns hennes paket, särskilt vid jularna, som innehöll förutom julklappar, goda kakor och annat smått och gott. Och vi alla som ofta fick uppleva hennes fantastiskt goda middagar med välfyllda och vackert dukade bord, känner oss väl gynnade och privilegierade.
Märta var beundransvärd och mycket skicklig inom sitt gebit.
I slutet på sextiotalet hade Märta träffat sin livskamrat, Egon, som hon levde med och som förblev hennes stora stöd, då hon vid hög ålder och på grund av sviktande hälsa flyttade till ett boende på Akkatsgården, där hon blev väl omhändertagen och ompysslad av den duktiga personalen.
Märta sörjes och saknas av familjen, av systrar med familjer, släkt och vänner.