VÄr kÀra MÀrta Sandström har stilla insomnat den 9 september pÄ AkkatsgÄrden i Jokkmokk omgiven av sina nÀra.
MÀrta föddes den 4 juli 1922 och vÀxte upp i Puottaure. Familjen bestod av Frida och Axel Karlsson samt elva döttrar, dÀr MÀrta var den fjÀrde dottern i familjen.
Vid arton Är flyttade MÀrta till Jokkmokk, dÀr hon gifte sig och fick en son och en dotter, Helge och Eva.
à r 1948 sökte sig MÀrta in pÄ TillskÀrarakademien i Stockholm, för att lÀra sig mönsterritning och sömnad. Sin utbildning hade hon under alla Är haft god nytta av. Hon sydde klÀder till barnen, sig sjÀlv, Àven slÀkt och vÀnner som behövde hjÀlp med sömnad.
NÀr MÀrta blev ensamstÄende med sina barn, började hon sitt yrkesliv först som kallskÀnka, sedan som restaurangkokerska pÄ Hotell GÀstis och Engelmarks hotell. Hon arbetade Àven som kocka inom Vattenfall.
LÀngre fram i livet började hon studera vid Pitedalens och FramnÀs folkhögskola. Hon fortsatte studierna vid Sandvikens internatförestÄndareskola. Efter genomgÄngen examen, arbetade hon som hushÄllslÀrare och elevhemsförestÄndarinna i Jokkmokk, samt som husmor vid LO-skolan pÄ à kers Runö i à kersberga, dÀr hon arbetade tills hon uppnÄtt pensionsÄldern.
MÀrta var mycket idérik och arbetsam. Ingenting var för tungt för henne att utföra. Hon stÀllde alltid upp för sina nÀra och de som behövde stöd av henne.
Hon tyckte mycket om att uppleva nya miljöer och hade mÄnga intressen.
Bland annat naturen och resor. Vid nÀra Ättio Ärs Älder började hon en kurs i oljemÄlning och deltog med glÀdje i nÄgra av kursens utstÀllningar.
NĂ€r vi talade om att samla vĂ„r stora slĂ€kt till regelbundna trĂ€ffar, sĂ„ bidrog hon till att intressesammanslutningen âAno slĂ€ktförening efter Frida och Axel Karlssons elva döttrarâ, bildades och hon var mycket engagerad vid trĂ€ffarna innan hĂ€lsan vacklade.
Barnbarnen var till stor glÀdje för henne. Hon lÀngtade alltid med glad förvÀntan pÄ deras besök. DÄ blev det skogsvandringar med roliga Àventyr och lekar.
NÀr lÄngt senare barnbarnsbarnen föddes, blev glÀdjen om Àn större. De alla minns hennes paket, sÀrskilt vid jularna, som innehöll förutom julklappar, goda kakor och annat smÄtt och gott. Och vi alla som ofta fick uppleva hennes fantastiskt goda middagar med vÀlfyllda och vackert dukade bord, kÀnner oss vÀl gynnade och privilegierade.
MÀrta var beundransvÀrd och mycket skicklig inom sitt gebit.
I slutet pÄ sextiotalet hade MÀrta trÀffat sin livskamrat, Egon, som hon levde med och som förblev hennes stora stöd, dÄ hon vid hög Älder och pÄ grund av sviktande hÀlsa flyttade till ett boende pÄ AkkatsgÄrden, dÀr hon blev vÀl omhÀndertagen och ompysslad av den duktiga personalen.
MÀrta sörjes och saknas av familjen, av systrar med familjer, slÀkt och vÀnner.