Aina Margret Johansson, Mjölkudden, Luleå, har efter en längre tids sjukdom avlidit vid en ålder av 79 år.
Aina föddes i Kamlunge, Töre kommun där hon i en syskonskara på sex var näst yngst.
Enda systern var 12 år yngre, så Aina var den som fick hjälpa sin mor med hemmets bestyr och även i ladugården. Av syskonen flyttade äldsta brodern till USA.
Redan i 13 års ålder följde hon under sommarlovet med sin moster som innehade Café Astra i Luleå och fick en inblick i servitrisyrket. Efter att ha avslutat skolgången fick hon anställning på caféet.
1952 träffade hon sin nuvarande man Göran Johansson med vilken hon gifte sig 1954. De bosatte sig vid hans hemgård (före detta Grindvaktarbostället) i Gamla Notviken. Där fick de två flickor; Eva och Ingrid. Under flickornas skolgång stannade Aina hemma ända tills de lämnade hemmet. Under den tiden skedde en stor förändring i boendet.
År 1967 skulle väg 97 mellan Notviken och Sunderbyn byggas om, vilket innebar att deras hem skulle rivas och familjen byggde ett nytt hus i Mjölkudden, i vilket Göran fortfarande bor.
Aina ville nu ut i arbetslivet och genomgick arbetsmarknadsutbildning . Hon anställdes på Domus i Luleå som kassabiträde och efter det blev det inom mode på Gulins-Pepita.
Vem var då Aina?
En varm, glad, vänlig och alltid positiv person som bjöd på sig själv.
Släkt och vänner var alltid välkomna att ta del av hennes värme och goda mat och bakverk.
Att alltid kunna bjuda på hembakat var ett signum. Efter att hennes föräldrar gått bort hade hon och syskonen hemmanet i Kamlunge som sitt fritidsboende gemensamt. Där ville hon vara på somrarna.
Under hela sitt vuxna liv måste hon alltid ha,som hon uttryckte det," nånting för händer", vilket innebar att handarbetade gällde när vi andra vilade. Det kunde vara att väva mattor, sy kläder, virka, sticka och brodera. Hon var en duktig sömmerska och sydde till familjen men även till vänner och bekanta.
Efter pensionen engagerade hon sig i Luleå Lionsklubbs hjälparbete för behövande, både som medlem och även med styrelsearbete i klubben. Hon blev även medlem i Mjölkudden-Notvikens PRO-förening där hennes färdigheter togs tillvara. Hon och några i föreningen bakade och fixade till månadsmötena. Föreningen bedrev många aktiviteter som hon deltog i.
Efter kurser i ABF:s regi ledde hon några av dessa aktiviteter, bland annat i bildvävnad.
Hennes sjukdom gjorde att det sociala livet fick stå efter. Resorna till Kamlunge och besök hos släkt och vänner blev färre, men i hemmet fanns alltid uppgifter för hennes kunnande.
Telefonen och datorn var hennes möjlighet att träffas och då även med barnbarnet Moa, som studerar i England.
Sjukdomen gjorde att hon akut lades in på Sunderby Sjukhus där hon i kretsen av sina närmaste kära fick avsluta sitt liv.
Aina är outsägligt sörjd och saknad av maken Göran, döttrarna Eva och Ingrid, barnbarnen Moa och Emil, Ainas syskon med familjer samt släkt och vänner.