Börje Bihagen har lämnat oss. Han avled den 24 januari. Hans närmaste är hustrun Hillevi och sönerna Håkan och Jörgen.
Börje var född i Svappavaara 1934 och växte upp där. Under senare år bodde han med sin familj i Boden vintertid och på fru Hillevis födelseort Pålänge på somrarna. Börje kände starkt för sin hembygd och besökte den så ofta han kunde.
Börje var en naturmänniska och trivdes med friluftslivet. I sin ungdom arbetade han tidvis i skogen. Efter avslutad rekryttjänst i det militära ville han inte ha någon tågbiljett utan gick hem till fots från kusten. Hemkommen fick han arbete i LKAB. Han var en skicklig fotograf och i LKAB arbetade han bland annat med deras personaltidning.
På vårvintrarna hade fjällen en stark dragningskraft på Börje. På sina tegnäs-skidor kunde han vistas dygnsvis i fjällen ensam. Då natten föll på bäddade han i sin medhavda pulka för sova och för att hämta nya krafter.
Då Svappavaara hembygdsförening bildades i mitten av 1980-talet kom Börjes stora intresse för sin hembygd och dess historia väl till pass. Trots att han bodde i Kiruna hjälpte han till i hembygdsarbetet på många sätt. Börje Bihagen som sedan valdes till ordförande i föreningen, hade dessförinnan gjort ett stort arbete med att iordningställa hembygdsföreningens stora fotosamling. Även förstoringarna som pryder väggarna i hembygdsföreningens servicehus är Börjes arbeten.
1600-tals gruvlämningarna på Gruvberget och Brukskyrkogården i byn var en annan del av bygdens unika historia som intresserade honom. Han upplevde nog redan då mullret från LKAB efter mera malm att sälja och var ängslig över att Gruvberget var i farozonen, trots att han också förstod betydelsen av arbetstillfällena. Sedan han hade fått till skänks en mindre barack av gruvföretaget och efter mycken möda transporterat upp den på Gruvberget, tyckte han att han hade lyckats med en del av sin turistsatsning, att göra bygdens 1600-tals historia känd för besökarna.
Börjes stora naturintresse kom åter till uttryck efter flytten till kusten där han ägnade sig åt biodling i flera år.
En något lågmäld, glad och ödmjuk person - en av de stora Svappavaaraborna - har gått ur tiden.
Alfred Orrmalm