Carl-Anders Lindgren, Sävast/Boden har avlidit i en ålder av 77 år.
Carl-Anders föddes i Arvidsjaurs kommun, där växte han upp med sina tre syskon, Kerstin, Per-Rune och Margareta. När han var 13 år så dog hans mor H. Löf, hennes syster S. Lundmark tog då ansvar för syskonen Lindgren.
Vid 20 års ålder träffade Carl-Anders sin blivande livskamrat Solveig. Från början var de bosatta i Luleå för att 1977 flytta till det då nybyggda huset i Sävast. Innan dess hann de med att köpa sig en skogstomt utanför Ängesträsk där de byggde sin sommarstuga. Under åren som gått har de fått fyra barn, tio barnbarn och två barnbarnsbarn.
Som ung på 50-talet spelade Carl-Anders hockey (målvakt) i Glommersträsk (Norrbottens bästa lag). Han hoppade även backhoppning.
Oavsett årstid har Carl-Anders alltid varit ute i skog och mark. Många turer har han gjort med bilens koffert packad med tält och campingutrustning. På resorna som ofta har gått till fjäll och sjöar i norr samt till Norge och Finland har han haft sällskap av familj, vänner eller släkten. När så husvagn inköptes så blev det många korta och långa resor i Sverige och Norden. På resorna har han fiskat, plockat bär samt lärt barn och senare barnbarn massor om friluftsliv.
Från 80-talet har han tillsammans med maka och barn tillbringat många timmar i olika slalombackar. På somrarna åkte han gärna till folkracebanan för att titta på. Då och då blev det någon resa till varmare länder för att upptäcka nya naturmiljöer.
Som ung jobbade Car-Anders bland annat på mejeriet i Glommersträsk. 1956 anställdes han på NJA i Luleå och där blev han kvar fram till sin pensionering vid 1992.
Carl-Anders var en noggrann planerare och utförare. Han var sin egen, vår och omgivningens "uppfinnarjocke" som fick det mesta att fungera. Fick han det inte att fungera så tänkte han ett varv till, kollade upp och gjorde om tills det fungerade. Under dessa tankestunder så var det inte lätt att prata med honom om annat. Han utförde då gärna någon van monoton syssla som att klippa gräs eller skotta snö, drack en kopp kaffe eller två och sen hade han ofta lösningen på det han grunnat över.
Han har alltid fixat på åt sig själv med hus och bilar, hamrat, krattat, svetsat, svarvat och så mekat. Carl-Anders har alltid vänligt ställt upp och hjälpt familjen, vänner och släkt med husbyggen, renoveringar, anläggande av gräsmattor och uppfarter, målat och fixat trädgårdar samt mekat.
När han blev pensionerad var barnbarnen små och han tog gärna hand om dem tillsammans med Solveig. Han byltade på dem kläder, fixade matsäck och tog med hela högen till fiskesjöar samt pulka- och slalombackar. Han var ingen passiv åskådare utan körde bland annat pulkarace tillsammans med alla som ville.
Sedan han och Solveig drog ned på arbetet så ökade intresset med att påta i trädgården, både med sina egna och med hustruns projekt.
I flera år var Carl-Anders och Solveig med i Sävast Bridgesällskap, där var han bland annat kassör och "allmän fixare".
Sedan han för tre år sedan blev rullstolsburen blev han en flitig dataanvändare och letade upp gamla kamrater från uppväxtåren samt släkt. Han gillade att titta på naturfilmer och att ta bilturer.
Vi närmast sörjande (maka Solveig, barnen Krister, Eva-Carin och Ann-Charlott med familjer) minns Carl-Anders med värme och stor saknad.