Min kära svägerska
Constance Nilsson från Vittjärv, har i en ålder av 72 år för alltid somnat in och är nu saknad av make, barn med familj, syskon, släktingar och vänner.
Constance har tillsammans med en syster och tre bröder växt upp i en småbrukarfamilj i Sundom och så småningom flyttade hon till Luleå där hon började arbeta. Här träffade hon Per-Erik och de gifte sig 1962.
Flytten gick senare till Boden och därefter till eget hus i Vittjärv där hon trivts förträffligt.
Jag har haft förmånen att ha henne som svägerska i 50 år och hade hoppats på många fler, men tyvärr blir det inte alltid som man vill!
Constance var en kvinna med stor integritet, med ett rättspatos och med etiska värderingar som hon också levde efter. Hon var omtyckt och uppskattad i arbetslivet och i privata sammanhang. Dörren till hemmet har alltid varit öppen för den som velat titta in och Constance var en generös person, med ett hjärta av guld.
Glädje, sorg och sjukdomar har hon fått känna av, men med älskad make och son med familj, släktingar och vänner har hon stått ut.
Under sina krafts dagar var Constance en mycket aktiv person, i arbetslivet på försäkringskassan, med personer som behövde hjälp. Hon var uppskattad sekreterare i Vittjärvs idrottsförening och har också varit politiskt aktiv i Bodens S-parti.
Undertecknad har fått vara med Constance när hon som vigselförrättare, med varma ord, direkt ur hjärtat gett brudparen råd inför framtiden.
Constance tyckte om att resa, se nya platser och ett flertal resor har hon gjort tillsammans med damerna i "syjuntan" och ett antal tillsammans med sin make, mig och min make.
När Constance orkade, har hon ofta besökt son och familj i Stockholm och vi har då haft förmånen att få träffa henne här.
Constance har utan att skynda på någon väntat på barnbarn och så småningom kom lilla Alice som sänd från ovan. Hon hann få vara farmor i nästan fyra år, men inte med den ork som hon önskat.
Den 8 december skulle Constance och Per-Erik fira guldbröllopsdag och detta skulle firas när son och familj kommer upp till jul. Hon såg fram emot detta, vilket hon ofta sa, men tyvärr blev det nu inte så!
Ljusa minnen av Constance finns kvar hos mig och alla som haft förmånen att känna henne.
Hon kommer alltid att "fattas oss"!
Karin Kristiansson