Ellen Spett, Kiruna, har stilla insomnat vid en ålder av 91 år.
Ellen var född i Kompelusvaara och dotter till Oskar och Hedvig Lehto. Hon var näst äldst bland sex syskon.
Under skoltiden hade hon förmånen att få tillbringa en sommar hos en familj i Gäddvik och det positiva minnet har hon ofta berättat om. Hon gjorde återbesök på gården 2009.
Efter folkskoletiden arbetade Ellen som piga under ett år på ett storjordbruk i Råneå. När sommaren närmade sig ville hon dock tillbaka hem för att hjälpa sina föräldrar med jordbrukssysslorna, bland annat myrslåtter långt ifrån Kompeluslehto. Förutom arbetet på hemgården arbetade Ellen även som piga åt folkskoleläraren i Kompelusvaara.
Den stora förändringen i Ellens liv inträffade då hon fick arbete hos Johanssons diversehandel hösten 1942. Hon berättade om hur ägaren kom och mötte henne vid tåget i Kiruna med en mjölkkärra. Ellens lilla väska tog inte stor plats på kärran. Hon arbetade som piga och butiksbiträde och fick redan efter knappt ett års arbete ansvar för hela butiken då ägaren med familj tog två veckors semester.
1944 träffade Ellen, Valdemar Spett från Parakka och 1946 gifte de sig vilket ledde till att hon blev hemmafru. Under tiden som hemmafru arbetade hon under somrarna med skolstädning åt Kiruna kommun och parkarbete åt LKAB.
Efter tio år i lägenhet på Kyrkogatan byggde Ellen och Valdemar i egen regi ett hem på Ringvägen i Kiruna vilket stod klart 1956. Ellen var hemmafru till 1964 och började då jobba heltid på LKABs centralverkstad i Kiruna. Där blev hon kvar till 1982 då hon gick i pension.
Familjen och hemmet kom alltid i första hand men hon var även känd som en vänlig och gästfri person som bjöd på sig själv och sitt hem. För Ellen var det självklart att när någon kom på besök så fick man inte gå därifrån hungrig om det så bara vara en kopp kaffe med bullar eller en hel festmåltid. Strumpstickorna eller bakbordet gick alltid varma även om hon inte själv behövde vare sig bröd eller kläder. Dessa färdigheter har gett släkt och vänner samt grannar mycket nöje och värme.
Ellens fritidsintressen förutom allt hemarbete var framförallt handarbeten i form av stickning, vävning, tennarmbands- och väsktillverkning. Många vuxna men framförallt barn har fått ta del av Ellens alster. Förutom detta användes semestern till slåtter på hemgården samt hjortonplockning och fiske tillsammans med maken Valdermar.
Ellen fick avsluta sitt liv på äldreboendet Mysinge Strand dit hon flyttade i december 2011. Även där satte hennes hjälpsamhet och omtanke om medmänniskan sina spår bland hennes grannar och personalen på boendet.
Närmaste anhöriga är barnen med familjer samt syskon med familjer.