Elsa Karolina Olofsson, född Karkea, Junosuando, avled den 30 december på äldreboendet Älvbacka i Pajala. Elsa skulle snart ha fyllt 93 år.
Hon var född och uppvuxen på berget Wiiksvaara, Junosuando, i en sykonskara på sju barn. Elsa var fjärde barnet i syskonskaran.
Elsas släktnamn var Pekkari, släkten från hennes fars sida kom från Tärendö. Elsas farfar köpte hemmanet och därav blev övertagandet av namnet Karkea. Elsa föddes i detta jordbrukarhem under självhushållningens tid.
Elsa fick tidigt hjälpa till med gårdens allehanda sysslor. redan från nio års ålder körde Elsa själv med häst olika arbeten som skulle göras.
Hennes liv bestod till hög ålder av idogt arbete.
Elsa gifte sig 1942 med Frans Olofsson som hon träffat i unga år. Under den här tiden var Frans inkallad i militärtjänstgöring i Sollefteå under beredskapsåren i två år.
Elsa sökte anställning i närheten av sin man i Härnösand där hon arbetade under olika perioder i många år.
1949 gick flyttlasset till hemtrakterna med en mellanlandning några år i Haparanda. Då var de föräldrar till tre barn.
Elsas fortsatta liv blev att ta hand om hemmet och barnens skötsel.
1954 stod den egna villan klar i hembyn. Hon hade många fina år med familjen i sommarstugan i Kirkonmella där hon byggde upp sin trädgård som hon trivdes med.
1972 blev Elsa ensam då hennes man omkom i enf ruktansvärd olycka. Denna svåra tid präglade hela familjen länge. Flera vbarnen var minderåriga när detta hända. Elsa fick dra ett stort lass blandat med förlusten av sin man.
De följande åren som kom läste Elsa in betygen på Komvux, tog körkort och körde bil.
Hon upptäckte sitt konstintresse och anlag för konst och målning då hon gick konstnären Jaakko Tolvanens konstkurser. Hon fortsatte sedan att måla från sina minnen från hennes uppväxttid i jordbrukarhemmet i Wiiksvaara. Hon målade hemmets byggnader både inifrån och utifrån, när hon som ung var på slåtter - ensam med häst och släde, näckrostavlor, blomtavlor, klädtvätt med modern i en sjö flera kilometer hemifrån. Det föddes även tavlor när hon hälsade på sina barn i Södertälje och Mönsterås.
Elsas händer vilade aldrig, de var alltid sysselsatta med något.
Hon bodde hemma till slutet av juni 2011.
Elsa var också med Junosuando byforskningsgrupp i cirka 20 år som sedermera gav ut tre historieböcker om bygden, kyrkan och människorna (Kyrkan 90 år, Från Junasva till Junosuando och Om Junosuando del 2).
Det är en stor saknad och tomhet efter mor Elsa.
Anita Olofsson,
dotter