Ester Westerlund har avlidit.
***
Ester Westerlund föddes i Narken år 1923, som dotter till Anna och Robert Ridbäck.
I unga år flyttade hon först till Gäddvik och började arbeta som piga. Sedan flyttade hon till Avan. Hon bildade familj i Gammelstad med Arne Westerlund 1949 och efter sju år i en liten lägenhet utan rinnande vatten och med utedass var det dags att flytta till ett nybyggt hus nere på Stadsön. Redan då hade familjen fyra barn.
Efter skilsmässan år 1968 levde Ester ensam med sina barn och försörjde dem med att städa skolor och jobba i matbespisning. Familjen hade ökat med två barn till och de yngsta hade precis börjat skolan och de äldsta pojkarna hjälpte till med försörjningen.
Materiell rikedom saknades men däremot så hade barnen alltid hela och rena kläder samt mat på bordet. Ester var engagerad i alla sina barn och var noga med att de kunde sina läxor och att de skulle ta ansvar för sina handlingar. De fick tidigt lära sig vad som var rätt och vad som var fel.
1983 fick Ester pension från Luleå kommun och då fick hon tid till att hjälpa sina barn. Periodvis var Ester i Porjus där ett av barnen drev en affär. Hon hjälpte till med allehanda ting, allt från städning till bakning. Vid det laget hade hon redan fått åtta barnbarn som hon ofta hade med sig på sina resor till sina barn, som var spridda runt Norrbotten.
Ester var givmildhetens moder och otaliga är de sockor och tröjor som hon stickade till sina barn och barnbarn och som delades ut till jul och födelsedagar. När hon bjöd på middag så skickades förning med hem med matgästerna och kom hon på middag hade hon alltid med sig något gott fikabröd som present. Hennes berömda rån gick inte av för hackor.
Esters stora intresse, förutom handarbete, var bakning och matlagning. Såserna hon gjorde skulle de bästa kockarna vara avundsjuka på. Hon bjöd ofta på middag så att hennes barn kunde träffas och trots att det var trångt i hennes lilla kök så fanns det både hjärterum och stjärterum.
Hon var alltid förnöjsam med livet och alltid när man frågade hur hon hade det så svarade hon "bara bra", ända in i den sista stund som hon fortfarande kunde tala.
Trots att hon hade ett strävsamt liv, fick hon vara frisk och kunde delta i allehanda aktiviteter med familjen. Under det senaste året har hon hunnit med dop av barnbarnsbarn, 60-årskalas och släktträff i Narken.
Ester var en hjälte som har uppfostrat alla barnen med de små resurser som fanns tillhanda.
Vi saknar dig, vila i frid.
Ingemar Westerlund
med syskon