Örjan Andersson, älskad make och far, har hastigt lämnat oss den 18 augusti vid 69 års ålder.
Ett hjärta av godhet har slutat att slå. Under hela sitt liv spred han kärlek, glädje och skratt omkring sig.
Örjan föddes i Vilhelmina men växte upp i Dikanäs. Han var näst äldst i syskonskaran och hade tre systrar: Iréne, Louise och Ulrika.
Det stora intresset i ungdomen var fiske och även skytte där pokalhyllan vittnade om hans framgång. Militärtjänstgöringen gjorde han i Umeå och sedan fick han jobb på Vägverket i Dikanäs. Men efter några år lämnade han fjällen för gott och via Umeå kom han så småningom till Luleå. Där mötte han sin stora kärlek Christina vid en dans på Folkets hus och 1972 gifte de sig i Luleå domkyrka. De fick tre barn, Erica, Markus och Elisabeth.
Vid sidan om jobbet på Vägverket ägnades största delen av tiden till ett aktivt familjeliv med sport- och fritidssysslor ute i naturen. Skidåkning, bärplockning och fjällvandring. Örjans livsverk blev fritidshuset i Pultviken i Piteå skärgård som han byggde efter egna ritningar. Vid havet njöt han av årstidernas tjusning tillsammans med familj, släkt och vänner.
Örjan tog sig alltid tid för att prata med andra människor. Han var skojfrisk och humoristisk. Såg alltid det positiva, både i livet och i andra människor. Han talade aldrig illa om någon.
Tack vare möjligheten till tidigare pension fick han njuta av många fina år efter den livslånga yrkeskarriären på Vägverket. Inte en långtråkig dag, som han själv sa. Finsnickeriet blev en ny hobby och han gillade även att fixa saker som gått sönder. Mottot var "det är ju bara en annan människa bakom konstruktionen, så det måste gå att laga".
Han tyckte om att resa och var nyfiken på omvärlden. Samhällsintresserad och vetgirig. Som pensionär gav han mycket av sin tid till barnbarnen. Med sin komik, värme och glimt i ögat vann han omedelbart deras hjärtan. De sista åren fann han också stor glädje i släktforskningen.
Saknaden är för oss alla oändlig. Men genom alla ljusa minnen lever Örjan kvar inom oss. Han brukade ofta skämtsamt säga "minns mina ord". Vi kommer för evigt att minnas hans ord. Hans kärlek. Hans goda hjärta.
Makan Christina
Barnen Erica, Markus och Elisabeth