Ulla Lindberg, Vännäs, har avlidit.
Vår mamma föddes i Robertsfors, äldst i en syskonskara av tre. Föräldrarna var Gothard och Agda Lindström.
I sin barn och ungdom bodde hon på Fredriksfors eller "Hammarn" som de säger i Robertsfors . 1951 träffade mamma vår pappa Arne Lindberg och det ledde till giftermål och flytt till Vännäs. Sedan föddes vi barn Peder, Ola och Åsa under en tioårsperiod. Mamma var hemma med oss när vi var små och började efter utbildning att arbeta som hemsamarit. Jag minns än att jag ibland efter skolan visste vilken tant mamma var hos och att jag var välkommen dit för att få saft och en bulle. Mamma fortsatte att jobba inom vården ända till sin förtidspension.
1970 byggde mamma och pappa hus i Vännäs där de bodde fram till 1977 då familjen flyttade till Kiruna eftersom pappa fått en chefstjänst inom SJ där.
Tiden i Kiruna tyckte mamma mycket om och hon arbetade både fackligt men framför allt politiskt och var under många år fritids- och kulturnämndens ordförande samt fullmäktigeledamot. Något att nämna som mamma var med att införa i Kiruna var sex timmars arbetsdag för anställda inom vården, ett lyckat projekt som gav eko över hela Sverige.
Många kära vänner finns fortfarande kvar i Kiruna och staden hade en speciell plats i mammas hjärta.
1990 flyttade våra föräldrar tillbaka till Vännäs för att komma närmare barn och barnbarn och inom några år införskaffades både hus och kolonilott. Mamma engagerade sig politiskt vid sidan om jobbet.
Hon fanns alltid till hands för oss barn och framför allt barnbarnen som minns hennes goda pannkakor eller fikastunderna ute i deras trädgård. Det är så vi minns mamma. Alla kramar, kärlek och all omtanke som mamma så självklart spred omkring sig och hennes samhällsengagemang och livserfarenhet som smittat av sig på oss barn. Mamma var helt enkelt en fantastisk människa på alla sätt och vis.
I mitten på 1990-talet blev mamma sjuk i Parkinsons. Men det dröjde ännu många år innan sjukdomen hind-rade henne i livet, men de sista åren tillbringade hon först på Björkbacken och sedan på Vännäsby äldrecenter där hon vårdades ända till slutet.
Vi fick ta ett riktigt farväl av vår älskade mamma och jag tror att hon uppskattade när vi satt och pratade och skrattade åt gemensamma minnen vi haft under alla år trots att hon själv var för dålig för att delta i samtalen.
Tack älskade mamma för den du var för oss
Barnen genom Åsa