Vår älskade pappa Ragnar Pekkari avslutade 92 år gammal fridfullt sin jordevandring den 27 februari, omgiven av sina barn och barnbarn.
Pappa var en son av skog och myr, oöverträffad som bärplockare och ivrig jägare. Han var den evige studenten, som börjar och slutar dagen med en bok, stolt över sina tre akademiska examina. Men mest av allt, var pappa en varmt troende människa med hjärta och omsorg för familj, vänner och människor han mötte.
Pappas klassresa gick från materiellt armod till en rikedom av bildning.
Han föddes 1919 i byn Parakka i Kiruna kommun. Som näst äldst av niotvingades han tidigt lämna skolan för skogs- och vägarbete. Det formade honom politiskt, socialt och väckte en livslång studietörst. Hela livet både arbetade och studerade han.
Fliten belönades 1949 med examen från Socialinstitutet i Stockholm.
Karriären tog familjen till Tärendö, Haparanda och slutligen Umeå, som lockade med sitt universitet. I Umeå hade han i uppdrag att forma kyrkans nya administration, men kyrkan var mer än ett arbete. Pappa deltog aktivt i gudstjänster och erhöll efter teologistudier venia.
Han blev redaktör för tidningen Fjällglimten och fjällvandrade med samekyrkoherden Bo Lundmark, som höll gudstjänst i samevistena.
1976 förlorade vi mamma Elsa, det var tungt för pappa. Men när det första barnbarnet Johan föds på dagen ett år senare sa han; "Herren ger och Herren tar".
Han njöt att vara morfar/farfar och barnbarnen visste att godisregn, lek och tokiga upptåg väntade när han dök upp.
63 år gammal, gick han i pension för att få mer tid för barnbarn, släkt och vänner. Pappa engagerar sig i kyrkans besökstjänst och det är många, särskilt norrbottningar som vårdats i Umeå, som han ägnade tid och andlig omsorg. Han var också mycket aktiv i föreningslivet i Umeå Sameförening, Logen Skans, Tempelriddarna och Odd Fellows.
Pappa var 70 när Jenny, en ungdomsvän flyttar till Umeå. Vi gladdes åt deras "nya liv", fyllt av skratt, resor och umgänge. Oftast, och helst, gick färden till "landet Gosen" - Norrbotten.
Efter att Jenny gått bort flyttade han 89 år gammal med sin älskade boksamling till Berghems servicehus.
Pappa fick tre år på Berghem, med underbar omsorg. Han läste, sjöng, reciterade dikter och vishetsord för personalen. Det sista halvåret när pappas sång och tal tystnat och hans ögon grumlats var livet svårt. Men personalen på Berghem var "änglar" vid hans sida. Ord är så futtiga för att uttrycka vår tacksamhet till Er.
Måndag 27 februari sken solen och i pappas rum lyste minnet av kravlös kärlek från en underbar, envis, generös, rolig pappa, svärfar, morfar, farfar och gammelmorfar som flyttat hem till Gud och fått frid.
Barnen Kerstin, Lars-Olof, Erika och Mikael