Thomas Fors
Visby domkyrkoförsamlings mångårige medarbetare Thomas Fors har lämnat livet, så som vi känner det.
Thomas var född och uppvuxen i Jokkmokk och avled på Marie bebådelsedag, tisdagen den 25 mars. Han skulle fylla 53 år i sommar.
Thomas har arbetat hos Visby domkyrkoförsamling sedan 1990 och var en väldigt omtyckt arbetskamrat. Han började som kyrkovaktmästare och tjänade som det i både Visborgskyrkan och Domkyrkan. Senare fick Thomas titeln Musikadministratör.
De senaste sex åren har Thomas varit församlingens Kultursekreterare. Han har då ansvarat för mycket av det administrativa när det gäller församlingens rika musikliv och också ansvarat för domkyrkans utställningsverksamhet. Hans insatser för ett mångfacetterat kulturliv inom församlingen har varit av ovärderlig betydelse. Thomas var också en av kulturens bärare långt utanför de kyrkliga sammanhangen. Hans mångåriga medverkan i lokala media, hans engagemang inom Folkets bio för live-sända operaföreställningar från världens stora operahus, hans nypåtagna uppdrag i styrelsen för Gotlands konstförening vittnar om hans kärlek till kulturens alla uttryck.
En av Thomas specialiteter var det goda värdskapet. Han agerade ofta och gärna värd för olika gästande grupper, för våra körer, gästande musiker eller konstnärer. Han ordnade med måltider och fika. Och såg till att allt praktiskt fungerade till belåtenhet.
Han älskade att visa sin domkyrka och gjorde det med stort engagemang. De som mötte Thomas i dessa funktioner var överväldigade över den omsorg och omtanke han visade dem.
Alla kunde känna att han tillhörde dem, att han tjänade just dem. Thomas fick dem han mötte att känna sig tilltalade och sedda.
En annan fin sak med Thomas var hans omsorg om sina medarbetare. Han hade ett sinnelag särskilt rustat för att se den som var ledsen, den som behövde lite uppmuntran. Thomas var duktig på att ställa till med fest. Han har åtskilliga gånger tagit initiativ till personalfester, ofta med roliga teman. Många av hans kolleger minns med glädje dessa festliga tillfällen.
Thomas var en brobyggare för många; mellan olika kristna traditioner, mellan olika kultuttryck och mellan tro/kultur och djupet av dig och mig. Genom hela sin gärning visade han på det nära släktskapet mellan kulturens mångfald och den kristna tron.
När min tanke tvivelstrött, obetvingligt motstånd mött och ej mera mäktar strid – inneslut den i din frid
All din nåd är öppen famn och ditt namn en ljuvlig hamn.
Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.
Svensk psalm 217:4-5
Våra tankar går till Thomas närmaste; familjen och vänner.
Vi lyser frid över Thomas minne och ber om kraft och mod att leva för de levande den tid vi själva har kvar.