Torborg Malmer, Umeå, har avlidit efter lång tids sjukdom. Torborg blev 89 år och efterlämnar fem barn Gösta, Ingegerd, Hans, Kerstin och Anders med familjer, tolv barnbarn med familjer, 13 barnbarnsbarn och många andra släktingar och vänner.
Torborg var en stark och expressiv kvinna med ett fantastiskt och långt liv bakom sig.
Hon föddes 1923 och växte upp på ett småbruk i Grelsbyn i Överkalix. Torborg var yngst av elva syskon, varav endast fem överlevde någon längre tid in i vuxenlivet.
Livet var knappt på gården även om den hörde till de större i byn, men berättelserna om kärleken och sammanhållningen inom familjen och inom byn var många. Barnen fick hjälpa till med enklare sysslor. En sommardag såg Torborg efter fåren på skogen, men ett lamm fattades på kvällen. En ledsen flicka kunde inte fås att gå i säng, men glädjen blev desto större då pappa Anton sent på kvällen kom hem med lammet i famnen! Den glädjen lyste ända fram till oss barn i hennes berättelse.
Under brinnande krig 1940, när Torborg var 17, förlades beredskapssoldater från hela landet i gårdarna i bygden. Särskilt en beundrare återvände ofta till gården för att träffa Torborg. En gång fick han bara se henne i dörren och sedan vända åter nästan en mil på cykel i 30 minusgrader. Det var Per från Växjö.
1943 gifte de sig i Växjö domkyrka. Torborg hade då gått folkhögskola i Sunderbyn och gick sen barnsköterskeutbildning i Helsingborg. Paret slog sig ner i Lund, där första barnet föddes.
Torborg var hemma med barnen och bodde i Lund, Luleå, Umeå och Jönköping innan alla fem flugit ut. Under 70-talet i Jönköping när yngsta sonen inte behövde mycket tillsyn längre började hon arbeta som barnskötare, och hon började även måla. Torborg gick många utbildningar i måleri, både i Sverige, Italien och på Irland, bland annt med lärare från konstfack i Stockholm. Måleriet tog snart överhanden och blev heltidsysselsättning. Från 1978-1996 hade Torborg åtta separatutställningar och deltog i ett otal samlingsutställningar runt om i landet.
Barndomens hembygd i Överkalix återvände Torborg alltid till. Trots lång tid i Småland och en älskad stuga i Adelöv, blev det ingen sommar utan en tid på Rådjerbacken, i stugan som Per timrade upp 1955 med Fedriks’Athurs hjälp.
Efter makens död återvände hon till Umeå 1990 och hann återknyta kontakter med väninnor från 60-talet. Glimten i ögat slocknade dock bara helt nyligt, nu får hon vila med Per i Grelsbyn på Grelsbybergets sluttning mot Kalixälven. Alla barnen saknar henne, men har kvar den trygghet hon gav.
För syskonen,
Anders Malmer