Arkeologen och folkbildaren Ulf Westfal, 62, Vuollerim, avled 12 juni efter en tids sjukdom. Han efterlämnar barn, barnbarn, särbo samt bröder.
Ulf var yngste och tredje son i sin familj och växte upp i flera kraftverkssamhällen i Norrbotten och Västerbotten. Han sa "här är min hembygd" när han stod i inlandets tallskog med utblick över vattendrag.
Redan som liten var han intresserad av vad som dolde sig i marken. Detta kom att bli hans gärning. Ulf studerade arkeologi och folklivsforskning vid universiteten i Uppsala och Umeå. Tillsammans med studiekamraten Lars Forsberg, i dag professor i arkeologi, arbetade han fram teorier om tidiga bosättningar i norra Sveriges inland. För 6 000 år sedan nådde en havsvik den punkt där de två Luleälvarna flöt samman. Där fanns förutsättningar för boplatser, tyckte de två forskarna. Mycket riktigt återfanns spår av stora hyddor i området. Fynden medförde att projektledaren Ulf under mitten av 1980-talet lyckades utverka medel till uppförandet av museet Vuollerim 6000, en formidabel succé.
Ulf arbetade även med utgrävningar på olika håll i Europa, exempelvis grävde han under flera månader i skogarna runt Onega i Ryssland. Han var också en eftersökt föreläsare. Den rollen förde honom långt bortom Europas gränser till bland annat Alaska. När SVT gjorde en serie program om Norrbottens forntid var Ulf ciceron. De senaste 15 åren arbetade han med det han uppskattade mest, folkbildning och hembygdskunskap. Så sent som i våras berättade han om ett nytt projekt kring praktisk historia och experimentell arkeologi som skulle ta form under sommaren.
Ulf var stolt far till fyra barn. Vid sidan av yrkeslivet hade han ett stort musikintresse och spelade trummor. Som person var han snäll, vänlig, lyssnande, inkännande och finurlig. Han brydde sig inte om att klistra etiketter på människor, utan ansåg att varje människa bar på något gott och hade något viktigt att säga. En berättares röst har nu tystnat.
Tord och Staffan Westfal