Det har skrivits förvånansvärt lite om ”det bruna Norrbotten” från tiden före och under Andra världskriget. Det tog författaren och före detta journalisten Bosse Johansson fasta på och skrev boken Kattmamman. Han var höstens första gäst i Norrbottens Senioruniversitets, NorrSens, föreläsningsserie i Luleå.
När Bosse Johansson skrev sin första bok, ”Dit vägarna bär”, föddes idén att skriva en bok om nazismen i Norrbotten. Det blev historiska romanen ”Kattmamman” som han 2018 gav ut på sitt eget förlag.
Bosse Johansson har använt sig av flera källor i arbetet med boken. Den viktigaste källan var Tobias Hübinettes bok ”Den svenska nationalsocialismen – medlemmar och sympatisörer 1931-1945”. Ur Hübinettes bok och andra offentliga källor har Bosse sedan förtecknat de personer som var från Norrbotten. Dessa 1.245 namn har han sedan fördelat på deras hemorter, sammanlagt 105 orter i länet.
Bosse har även funnit att det fanns procentuellt fler nazister i Norrbotten än i landet i stort. Gemensamt för dessa var hatet mot kommunismen, vilket i sin tur ofta bottnade i rädslan att mista sina egendomar och sin religionsfrihet.
Flest nazistanhängare, drygt 600 personer, fanns i ett bälte mellan Gällivare och Pajala. De yrkesgrupper/kategorier i länets etablissemang som hade flest ”Tysklandsvänner” var skog/flottning samt andra tjänstemän, köpmän och militärer/officerare. Bosse har även funnit att relativt många lärare, präster, läkare och poliser var nazister. Dessutom personer från hans eget skrå: sju journalister och medieägare, alla från Norrbottens-Kuriren. Beträffande attentatet mot Norrskensflamman pekar Bosse på att de som överlevde, och de fem offrens anhöriga, varken fick skadestånd eller en ursäkt.
Massmorden på judar och andra omänskliga övergrepp förnekade man i det längsta.
Bosse Johansson avslutade med att betona att all extremism och fanatism är av ondo, oavsett om den kommer från vänster eller höger eller har religiösa förtecken.