Matsvinnet ska stoppas med vägning

Under ett år ska matsvinnet i skolmatsalarna vägas. Hur mycket mat som kastas bort redovisas varje dag och veckovis på en tavla i matsalen.- Meningen är att vi ska börja tänka över våra vanor och förhoppningsvis minska svinnet, säger Paula Pietinhuhta, kostchef.

David Zerai, Jantima Phaenngoen, Jomakhan Rezai och Yemel Aisa tycker inte att mat ska kastas bort. "Det finns många som inte får mat så att de blir mätta, då ska inte vi kasta bort mat", säger Jantima Phaenngoen.

David Zerai, Jantima Phaenngoen, Jomakhan Rezai och Yemel Aisa tycker inte att mat ska kastas bort. "Det finns många som inte får mat så att de blir mätta, då ska inte vi kasta bort mat", säger Jantima Phaenngoen.

Foto: Linda Danhall

HAPARANDA2012-02-24 06:00

Eleverna på Tornedalsskolan följer matsvinnet med stort intresse.

I förra veckan kastades 22 kilo fisksoppa, 11,7 kilo hamburgare och 14,5 kilo tacos och i veckan har 20 kilo köttbullar, 11 kilo viltmästarskav och 15 kilo köttfärsfrestelse åkt i soporna.

Detta är det som blivit kvar på tallrikarna när 300 elever har ätit sin lunch.

- Så kan vi inte fortsätta. Vi måste börja ta lite och sedan ta mer det är enkelt att lösa problemet. Mat ska man inte slänga bort, säger Jantima Phaenngoen, elev.

Välkomnar vägning
Eleven Yemel Aisa välkomnar vägningen av matavfallet.

- Det är jättebra att vi får se hur mycket som kastas bort, säger han och det enda som han kastade bort under gårdagen var ett apelsinskal.

Öka medvetenheten
Tanken med vägningen är att göra eleverna medvetna om svinnet.

- Att minska svinnet är ett bra sätt att spara resurser på, säger Evelina Hasa, elev.

Eleverna Mikaels Sandlund, Ellinor Joki och Gabriella Liikamaa är förvånade över hur mycket mat som slängs.

- Jag trodde inte att det skulle bli så här mycket, säger Mikaela Sandlund.

Kostchef Paula Pietinhuhta säger att diskussioner kring svinnet har pågått i flera år.

Målet med vägningen är att minska svinnet och vägningen har redan gett effekt.

- På förskolorna tävlar avdelningarna mot varandra och barnen är väldigt engagerade. Pedagogerna använder vägningen till matematik och har införlivat det i den pedagogiska verksamheten, säger Paula Pietinhuhta.

En blick på redovisningen visar att matsvinnet inte är beroende av om eleverna uppskattar maten eller ej.

Intressant resultat
- Vi äter med ögonen och är det god mat kan det tänkas att vi tar mer än vi orkar. Från Haparandas skolor kan det handla om 100 kilo mat som slängs bort per dag.

Spänningen är stor inför vad som kommer att ske under året. Kommer matsoporna att minska? Vad påverkar svinnet? Spelar matmiljön in? Påverkas svinnet av självservering respektive av att få maten serverad?

- Det blir väldigt intressant att göra analyserna sedan och se över helheten, säger Pirjo Pasma, biträdande kostchef.

I vår kommer även alla Haparandabor att börja sopsortera sina matrester.

FAKTA Skolmatsvinnet i Sverige

Skolkökens svinn beräknas årligen till mellan 10 000 och 30 000 ton, detta är exklusive skal och annat som är oundvikligt svinn.

Naturvårdsverkets utredning visar att det är fullt möjligt att såväl halvera mängden svinn som att bidra till bättre förutsättningar för eleverna att orka prestera bra i skolan.

Svinn medför resursslöseri i form av: Ekonomiska effekter för verksamheten, produktion och hantering av livsmedel som sedan inte konsumeras, hantering av avfallet.

Minskat svinn gör att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion och hantering av livsmedel minskar.

En halvering av svinnet från skolköken skulle minska klimatpåverkan med 10 000 till 30 000 ton koldioxidekvivalenten per år.

Källa: Naturvårdsverket 2009

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om