Hjördis Inga Maria Strömberg

Hjördis Inga Maria Strömberg har efter en tids sjukdom och i en ålder av 80 år stilla insomnat på sjukhuset i Sunderbyn.
Hon föddes den 17 juli 1928 i Röjnoret/Bastuträsk i Västerbotten som nummer sex av en syskonskara på åtta barn.
Hjördis fick tidigt börja hjälpa till i hemmet eftersom modern dog när Hjördis bara var tolv år gammal.
1946 gifte hon sig med Nils Arnold Strömberg från Bjurfors, paret fick sitt första barn Ethel 1947. Familjen flyttade runt på olika platser eftersom maken arbetade som gruvarbetare och vattenrallare. En period bodde familjen i Hagelsnäs i Dalarna men flyttade 1952 till Bergeforsen i Medelpad.
Det andra barnet Lena föddes 1954 i Sundsvall. Några år senare, 1956, flyttade familjen till Vuollerim där man satte upp huset man som vattenrallare hade med sig från Bergeforsen. Tanken var att man skulle bo där under tiden Porsi kraftverk uppfördes, cirka tio år. Tiderna förändrades dock och familjen blev kvar i Vuollerim. Under en period jobbade Hjördis i Vainos kiosk på torget i Vattenfalls bostadsområde och hon gjorde sig även känd som en duktig husmor som lagade mycket och god mat.
Hon fick anställning åt F 21 i mitten av sextiotalet där hon städade och lagade mat till de värnpliktiga radarobservatörerna Hjördis var omtyckt av såväl arbetskamrater som värnpliktiga och fick ofta besök i hemmet av sina "lumparkillar" när helst de var lediga och sugna på fika.
Semestrarna tillbringade familjen ofta i Hjördis barndomshem i Röjnoret där hennes syskon med familjer återsamlades och umgicks, gärna med bland annat gitarr, fiol, dragspel och sång. Hjördis var själv en hejare på gitarr.
Hjördis hade starka band med sina syskon och de hade ofta kontakt med varandra med besök och via telefon. Ibland när de kom upp till Vuollerim från Västerbotten och hälsade på så passade de på att plocka bär tillsammans med henne. Blåbär var hennes favoritbär och alla älskade hennes blåbärspaj med vaniljsås.
Ett av de starkaste minnena var när hennes syskon med familjer kom cyklande från Skellefteå för att fira hennes 50-årsdag - inte ett öga var torrt då.
Hjördis blev mormor för första gången 1976 när Daniel föddes och några år senare, 1981, föddes Emma. Barnbarnen var hennes allt och lyckan blev ännu större när hon 1991 fick ytterligare ett barnbarn, Gisela. Trots att avståndet var så stort åkte hon ofta för att hälsa på Gisela i Glommen utanför Falkenberg.
Förutom sina barnbarn var Hjördis intressen att resa, gärna utomlands. Under en period i mitten av sjuttiotalet gick hon kvällskurser för att lära sig engelska. Kursen avslutades med att eleverna reste till London i en vecka för att pröva sina nyvunna kunskaper i det engelska språket, vilket hon klarade galant. På senare tid följde hon ofta med dottern Lena med familj på deras utlandsresor vilka hon uppskattade mycket.
Hjördis var också intresserad av att odla blommor, grönsaker och potatis och påtade ofta i sitt växthus och i sina rabatter.
2002 blev Hjördis änka då maken avled efter en kort sjukdomstid. Hon tyckte att det var jobbigt att sköta huset ensam och sa ofta att hon längtade tillbaka till Västerbotten, men flyttade aldrig eftersom hon haft hemmet i Vuollerim under sa lång tid. I stället engagerade hon sig som en av ledarna för en matlagningskurs för karlar. Hon blev mycket omtyckt i den skaran av pensionerade mån med lust att lära sig laga mat.
Under våren och sommaren avtog hennes krafter i takt med att sjukdomen utvecklades. De sista veckorna tillbringade hon på sjukhuset där hon fick all vård och omsorg man kan tänka sig.
Hon sörjes närmast av döttrarna Ethel och Lena med familjer.