Maria Larsson
Maria föddes i Sattajärvi och kom att ha hembiträdesplats hos släktingar i Narken. Där träffade hon sin tillkommande, Felix Larsson. De gifte sig 1932 och kunde så småningom bygga ett eget hus. I familjen föddes många barn av vilka fem flickor och tre pojkar nådde vuxen ålder. 1982 dog den äldste, en son och 1996 den yngste, också en son. Syskonskaran är i dag sex personer och de är bosatta på olika håll i Sverige.
Maria har trots många gånger svåra förhållanden alltid klarat av att sköta hem och barn då maken varit veckopendlande i skogsarbete med häst. På hemgården har förutom häst funnits några kor, får och ett mindre jordbruk.
Maken drabbades av svår värk och blev vid drygt 50 år sjukpensionär. Han fick båda höfterna opererade och kom aldrig tillbaka till arbetsför ork. Maria fick i det skedet ta på sig ett tungt ansvar för familjens välbefinnande. Under ett antal år fanns dock någon av barnen hemma och kunde ta en del av ansvaret för sysslorna. Det var även nödvändigt att barnen sökte sig ut på olika jobb för sin försörjning. Så småningom avvecklades jordbruket och Maria avlastades en del.
Efter makens död 1989 övertogs gården av en son, den ende överlevande av tre pojkar. Maria hyrde sig en lägenhet i byn och bodde kvar i Narken fram till 2008. Under den tiden anlitade hon hemtjänst ett antal år och trivdes utmärkt med sina tjejer och killar som kom ett par gånger varje dag. Hennes närmast boende barn kom regelbundet hem som sällskap och bistod med olika sysslor.
Maria började dock tycka att tillvaron blev ensam och isolerad p g a att synen och hörseln försämrades påtagligt. Hon beslutade därför att flytta till ett äldreboende sommaren 2008. Tillvaron där blev nog inte den förväntade. Allt oftare ringde hon till sina barn och kände sig fortfarande lika ensam och isolerad, klagade på att ingen kom och hälsade på eller lyssnade på hennes problem. På grund av långa avstånd kunde inte barnen heller finnas som sällskap alltför ofta.
Om Maria kan sägas att hon alltid var glad, gästvänlig och hjälpsam. Det var aldrig lönt att säga nej då hon ville bjuda på kaffe och mat. Dörren stod öppen för alla, såväl nasare som präster och lärare, ja till och med var det inte nådigt att kalla kringströvande för tattare och bovar då de ville ha en vrå att sova på.
Sina sista dagar blev Maria intagen på lasarett och avled där den 14 augusti i år. Hennes barn hade naturligtvis en önskan att hon skulle tillfriskna och att Maria kunde fått leva åtminstone sju månader tills hon skulle fylla 100 år. Maria tycktes dock ha fått leva länge nog och önskade inget högre än att få somna in för evigt nu. Hon fick sin önskan uppfylld.
Nära vän
Så jobbar vi med nyheter