Ingrid Johansson, Boden har avlidit i sitt boende på Åcenter i Boden , Ingrid blev 90 år.
Ingrid föddes och växte upp med föräldrar, syster och bror i ett litet småbruk strax utanför Arvidsjaur. En del djur fanns på gården där alla fick hjälpa till med gårdens sysslor.
Där i området hittade hon även sin Nisse som kom att bli hennes make. I äktenskapet föddes dottern Margita som Ingrid skötte om med all den omsorg som man kan ge till sitt barn som föds med handikapp.
Nisse hade ett arbete som gjorde att han jobbade en del runt om i Sverige och dom bodde ett tag i Södra Sverige där hon jobbade inom sjukvården. Dottern Margita som bland annat föddes utan hörsel hade det lite kämpigt och Ingrid jobbade för att hon skulle få lära sig teckenspråk och få ta del av andra hjälpmedel allt för att Margitas liv skulle bli bättre. Således ordnades en plats för henne på en skola i Stockholmsområdet där hon bodde och där även Ingrid var med henne en hel del. Ganska snart insåg Ingrid att dottern inte trivdes och var ledsen över att inte få vara nära sina föräldrar så tog hon helt enkelt hem Margita till Boden och jobbade för att Margita skulle få en plats på Dagcenter Rosen. Där jobbade och trivdes hon och Ingrid var så nöjd och glad.
Maken Nisse drabbades av sjukdom och vårdades i slutet hemma av sin Ingrid och han gick bort i början av 1980.
Ingrid har jobbat många år av sitt liv på kvinnokliniken i Boden, och jag tror huvuddelen av Norrbottens kvinnor kommer ihåg den lilla snabba duktiga och omtänksamma som ordnade allt till det bästa för både patienter och arbetskompisar.
Från sin fina lägenhet på Strandplan flyttade Ingrid till Parkgatan där även Margita hade sin lägenhet i huset bredvid, så det blev så att mor och dotter kunde fika och äta ihop ofta. Tyvärr gjorde sjukdom att Margita gick bort under år 2000 och tiden därefter blev jobbig för Ingrid.
En glad liten gumma tog tacksamt emot besök och hon var inte sen att sätta på kaffepannan, hade man också med sig lite hembakat log hon lite extra.
Sjukdom och ålder gjorde att Ingrid flyttade till Åcenter där hon sista tiden bodde i en fin liten "lägenhet". Minnet började svikta och bekymret att inte kunna fixa fika när man kom dit var ständigt återkommande. Vi satt tillsammans och pratade minnen om tiden på gyn-mottagningen hon log och skrattade och kom själv ihåg många minnen.
Sista tiden var tankarna långt borta men blicken i ögonen var glad och hon fick ett mycket fint avslut på sitt ibland tunga liv. Hon var omgiven av fantastisk personal och hon var säkerligen en mycket tacksam och tålig hyresgäst.
Ingrid fick fylla 90 år. Laila, hennes allt i allo, hade ordnat med ett fint kalas med mycket blommor, god mat och en hel del som kom ihåg födelsedagen, många fina kort minner om den dagen. Laila var också där en av sista dagarna och har för mig berättat att hon log med sina ögon när hon blev tillfrågat om hon hade det bra.
Ingrid var min mentor på jobbet, min kompis och en mycket bra vän, jag och många av våra gemensamma arbetskamrater önskar henne den sköna vila hon nu har fått.
Kompisen
Gudrun