Till minne av min morfar Valfrid Larsson som gick bort den 23 september vid 88 års ålder efter en kort tids sjukdom.
Morfar föddes och växte upp i Jockfall tillsammans med fem syskon. Han övertog föräldrahemmet och blev kvar där hela sitt liv.
Han började sitt yrkesliv som 14-åring i skogen och flottningen. Det var också under skogsarbetartiden som han träffade mormor Inez, som jobbade som kocka i skogskojorna.
De gifte sig 1951 och fick fyra barn, Rolf, Kerstin, Stina och Kurt. Lite senare tog de även hand om en pojke, Kjell, som blev deras fosterbarn.
Under skogsarbetartiden började morfar jobba fackligt inom Skogs- och flottningsavdelningen och senare hade han uppdrag i skolstyrelsen under många år. Han har också varit engagerad i Jocks byamän, byns intresseförening och inom arbetarrörelsen.
1957 började morfar attarbeta i systerns företag, Slakteriet i Rödupp, och blev kvar där till 60-årsåldern.
Vid sidan av arbetslivet drev morfar tillsammans med mormor ett mindre jordbruk på gården som avvecklades i mitten på 90-talet.
Gården har tagit mycket av morfars tid, snöskottning, trädgårdsarbete, blommor, underhåll och skötsel av alla hus och uthus.
I februari i år dog mormor Inez efter fem års boende på Tallviksgården. Hon hade drabbats av demenssjukdom och sköttes innan flytten av morfar. Strax innan hon flyttade fick Kjell också ett eget boende i Överkalix och morfar blev ensam kvar i hemmet. Morfar har klarat sig själv med allt i hemmet fram till i somras. Han har ofta haft besök av barn och barnbarn.
Morfar var en arbetssam man och led över att sjukdomen tog hans krafter.
Saknaden efter honom är stor.
Emma Rova
Rolf, Kerstin, Stina, Kurt, Kjell med familjer